Barn som utsätts för fysisk misshandel riskerar att drabbas av både psykiska och känslomässiga konsekvenser. Många utvecklar symtom som oro, ångest, sömnsvårigheter eller posttraumatisk stress, samtidigt som relationen till den våldsutövande föräldern ofta präglas av rädsla och otrygghet.

Samtidigt vet vi att många av dessa barn fortsätter att bo med eller ha kontakt med föräldern, vilket ställer höga krav på insatser som både skyddar barnet och skapar förutsättningar för varaktig förändring.

KIBB (Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel) är en behandlingsmetod som utvecklats vid CARES Institute i New Jersey och anpassats till svenska förhållanden av Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Metoden bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT) och kombinerar även kunskap från traumateori, utvecklingsteori, systemteori och motivationsteori. Syftet är att hjälpa föräldrar att upphöra med våld och utveckla ett tryggt och positivt föräldraskap, samtidigt som barnet får professionellt stöd att bearbeta sina upplevelser av våld.

Det som utmärker KIBB är att både barnet och den våldsutövande föräldern deltar i behandlingen parallellt. Barn och föräldrar träffar varsin behandlare, samtidigt som de regelbundet möts i gemensamma sessioner där nya färdigheter och strategier omsätts i praktiken. Målet är att våldet ska upphöra, att barnets traumasymtom ska minska och att relationen mellan barn och förälder ska bli tryggare och mer hållbar. Barnets säkerhet är alltid utgångspunkten och följs upp kontinuerligt under hela behandlingen.

Behandlingen är manualbaserad men samtidigt flexibel och kan anpassas efter varje familjs behov. Under cirka 16–20 behandlingstillfällen arbetar barn och föräldrar med teman som känsloreglering, copingstrategier, positiva föräldrafärdigheter, trygghetsplanering och bearbetning av våldsupplevelser. En central del av behandlingen är att hjälpa barnet förstå att ansvaret för våldet alltid ligger hos den vuxne, samtidigt som föräldern får ta ansvar för sitt agerande och utveckla nya sätt att möta sitt barn.

Hur fungerar KIBB?

KIBB är en manualbaserad behandlingsmodell som bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT). Barn och föräldrar träffar varsin behandlare parallellt och arbetar med olika teman utifrån sina behov. I slutet av varje behandlingstillfälle möts familjen tillsammans med behandlarna för att öva på nya strategier, stärka samspelet och omsätta kunskaperna i praktiken.

Föräldrarna arbetar bland annat med att förstå hur våld påverkar barn, utveckla positiva föräldrastrategier, hantera ilska och konflikter samt skapa trygghet i vardagen. Barnen får stöd att sätta ord på sina upplevelser, hantera känslor och ångest samt bearbeta sina erfarenheter av våld genom så kallade traumaberättelser.

Behandlingen omfattar vanligtvis 16–20 träffar under cirka fyra till fem månader. Varje träff är 60–90 minuter lång och kompletteras med hemuppgifter mellan tillfällena.

Målgrupp

KIBB riktar sig till barn mellan 3 och 17 år och deras vårdnadshavare i familjer där det finns kännedom om eller oro för att barnet utsatts för våld eller försummelse, och där barnet bedöms kunna fortsätta ha kontakt med den våldsutövande föräldern.

Metoden är däremot inte avsedd för familjer där:

• barnet är varaktigt placerat utan planerad återförening,
• barnet saknar språk eller befinner sig på en utvecklingsnivå motsvarande ett barn under tre år,
• den våldsutövande föräldern har utsatt barnet för sexuella övergrepp,
• det förekommer pågående våld mellan vuxna i familjen.

Studier av KIBB visar att barn upplever behandlingen som meningsfull och hjälpsam. Forskning pekar på att våldet kan minska, relationen mellan barn och förälder förbättras och att barn får bättre möjligheter att bearbeta sina upplevelser och känna sig trygga igen. För många familjer blir behandlingen en viktig vändpunkt från ett liv präglat av rädsla till en tryggare vardag.

Prata om våldet – Om våldets konsekvenser, avslöjande och effekterna av behandling ur barnets perspektiv.

En väg ut ur våldet – För en inblick i behandlingsinsatsen KIBB.

Combined Parent-Child Cognitive Behavioral Therapy (CPC-CBT) hade utarbetats av Melissa Runyon vid Cares Institute, New Jersey, USA, och prövats i med lovande resultat. I Sverige kom behandlingsmodellen att kallas för KIBB – Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel.

I projektet deltog fyra verksamheter, Prisma i Kristianstad, Barnahus i Lund, Malmö Barnkriscentrum och BUP Elefanten i Linköping. Under en period deltog också socialtjänsten i Jönköping i projektet. Efter några års försöksverksamhet utformades 2010–2011 en forskningsstudie i syfte att utvärdera behandlingseffekterna. Utvärderingen visade på lovande resultat för barnen avseende minskade symptom till följd av trauma och en förbättrad psykisk hälsa för såväl barn som föräldrar. Föräldrarnas uppfostringsmönster förändrades signifikant i en positiv riktning.

De positiva resultaten och den unika modellen, som bygger på att hela familjen ingår i behandlingen, är bakgrunden till att Stiftelsen Allmänna Barnhuset i samarbete med forskarna ansökte om medel hos Statens folkhälsoinstitut för fortsatt spridning av modellen och för att genomföra en mer omfattande forskningsstudie.

Från och med hösten 2026 genomförs utbildningen i samarbete med Marie Cederschiöld högskola.

Läs mer om implementeringen

Putting Words to Child Physical Abuse, Johanna Thulin 2019

Child Physical Abuse—Experiences of Combined Treatment for Children and their Parents: A Pilot Study, Kjellgren m.fl 2013

CPC-CBT fact sheet NCSTSN