Forskningsprojekt som beviljats medel 2022

Styrelsen fattade den 1 juni 2022 beslut om att bevilja anslag till sex projekt som tillsammans får 1,5 miljoner kronor under 2022. Fem av dessa är nya forskningsprojekt och ett fortsättningsanslag beviljades till ett pågående projekt.

Årets ansökningar omfattar alla målgrupper som Stiftelsen Allmänna Barnhuset särskilt prioriterar: barn i den sociala barnavården, barn som riskerar utsättas för våld, barn i separation eller vårdnadstvist och barn som anhöriga i familjer med sjukdom, missbruk, eller funktionsnedsättning.

Projekt som beviljats anslag 2022

BarnSäkert – tidig upptäckt av psykosociala riskfaktorer i små barns hemmiljö och hjälp till åtgärd

(Fortsättningsanslag)

Huvudsökande: Steven Lucas, Uppsala universitet

Syftet är att utarbeta arbetssätt på barnavårdscentralen (BVC) som bidrar till att förhindra att barn far illa. Metoden går ut på att 1) tidigt uppmärksamma barn som lever i riskmiljöer och 2) erbjuda dessa familjer den hjälp som de behöver. Interventions-BVC erbjuder alla föräldrar att fylla i ett frågeformulär för att identifiera psykosociala risker. Eventuella problem som bejakas tas upp i samtal med föräldern, och hjälp förmedlas utifrån familjens behov. Kontroll-BVC arbetar enligt nuvarande rutiner. Studien ska mäta effekter på barns och föräldrars mående, frågeformulärets validitet och personalens trygghet i att hantera risker i barnets miljö.

Familjetillhörighet och kontakt med ursprungsfamilj efter vårdnadsöverflyttning

Huvudsökande: Therése Wissö, Göteborgs universitet

Socialnämndens skyldighet att överväga vårdnadsöverflyttning för barn i samhällsvård har skärpts i svensk lagstiftning, i syfte att garantera barnets rätt till stabilitet och trygghet genom att få bo kvar i ett familjehem där det rotat sig. Samtidigt anger Barnkonventionen att ett barn har rätt att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkta kontakter med båda föräldrarna, utom då detta strider mot barnets bästa. I forskningsprojektet deltar en kommun som genomfört ett större antal vårdnadsöverflyttningar de senaste åren. Studiens syfte är fördjupad kunskap om hur familjetillhörighet och kontakt med ursprungsföräldrarna utvecklas efter en vårdnadsöverflyttning.

”Child-check” – en metod för orosanmälan utifrån riskfaktorer hos vårdsökande vuxna

Huvudsökande: Louise Laurell, Lunds universitet

”Child-check” (CC) är en metod för att inom akutsjukvården upptäcka barn som far illa. Den innebär att alla vuxna patienter som uppsöker akuten tillfrågas om det finns barn i hushållet. Om svaret blir ja och den vuxne bedöms ha en eller flera av nedanstående riskfaktorer informeras sociala myndigheter rutinmässigt:

1) våld i nära relation
2) intoxikation eller missbruk
3) svår psykisk ohälsa

Det aktuella projektet vill utvärdera effekten av CC vid användning på samtliga vuxenakuter i Skåne.

Familjeliv på två platser: Yngre barns perspektiv på vardagslivet i separerade familjer

Huvudsökande: Rakel Berman, Göteborgs universitet

Föräldrars separation innebär en omvälvande omställning. Vardagens rutiner förändras och barn får anpassa sig till ett nytt familjeliv som levs med en förälder i taget, ofta i två hem. Vi vet från tidigare forskning att familjeliv som levs i två hem kännetecknas av regelbundna förflyttningar som kan vara påfrestande, men även av fördjupade relationer. Den kunskap vi har bygger dock på forskning med barn över 8 år, medan forskning om yngre barns erfarenheter saknas.

Projektets syfte är att undersöka yngre barns (5-8 år) berättelser om hur vardagsliv och familjerelationer praktiseras efter en föräldraseparation, och i förlängningen att identifiera behov av insatser i samband med separation.

Skyddsfaktorer mot psykisk ohälsa bland ungdomar som är närstående

Huvudsökande: Sanna Maria Tiikkaja, Uppsala universitet

Tidigare forskning visar att unga som närstående är en stor och utsatt grupp med behov av särskilt stöd. Syftet med denna studie är att på djupet undersöka vilka skyddsfaktorer som påverkar unga som närstående i deras liv. Områden som undersöks är psykisk ohälsa, socialt stöd, skola, levnadsvanor. Data baseras på Liv och hälsa ung enkäten i Sörmland 2020, med elever i årskurs 9 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet (ca 3600 elever). Eleverna har anonymt svarat på frågor om psykisk hälsa, livsvillkor och om de har någon i familjen eller annan närstående med allvarlig fysisk/psykisk sjukdom/funktionsnedsättning, beroendesjukdom eller som plötsligt avlidit (ca 1600 elever).

Barns och ungas upplevelser av matchningsprocessen vid familjehemsplacering

Huvudsökande: Anna-Lena Almqvist, Mälardalens universitet

Matchning avser den process då ett specifikt familjehem väljs ut av sociala myndigheter för att passa ett individuellt barn. En noggrann matchning har stor betydelse för barns och ungas fortsatta liv, därför antar studien ett barns perspektiv. En misslyckad matchning kan medföra negativa konsekvenser för barnet i form av ”sammanbrott”, med byte av omvårdnadspersoner. I den här studien genomförs och analyseras 10-15 retrospektiva intervjuer med unga om deras erfarenheter av matchningsprocessen i samband med familjehemsplacering. Studien kommer genomföras i samverkan med ett större FORTE-projekt och avser ta stöd i den forskningsmiljö, de synergieffekter och den kunskap som där finns.