Barn i samhällsvård

Placerade barn och unga

Barn i samhällsvård är en av samhällets mest utsatta grupper. Här hittar du forskning, metoder och kunskap som bidrar till att stärka deras hälsa, utbildning och framtida möjligheter.

Barn och unga i samhällsvård har samma rättigheter som alla andra barn – men forskning visar att de oftare drabbas av sämre hälsa, lägre skolresultat och större risk för framtida utanförskap. Samtidigt vet vi att tidiga insatser, en trygg placering och stöd i skolan kan göra stor skillnad. Här samlar vi forskning, rapporter, och metoder som bidrar till att stärka hälsa, skolgång och livsvillkor för barn i samhällsvård.

Om barn i samhällsvård

Nästan vart tjugonde barn bor någon gång under sin uppväxt i familjehem, behandlingshem, stödboende eller på statens ungdomshem. Det är barn och unga som växer upp med mycket högre risker för ohälsa och sämre skolresultat än andra och går ut i vuxenlivet med sämre förutsättningar för arbete, hälsa och fortsatt utveckling.

  • Barn i samhällsvård har sämre hälsa
    Barn och unga som växer upp i samhällsvård löper betydligt större risk för både fysisk och psykisk ohälsa än andra barn.
  • Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn
    Att lämna grundskolan med godkända betyg är den starkaste kända skyddsfaktorn mot framtida psykisk ohälsa, arbetslöshet, kriminalitet och långvarigt utanförskap
  • Tidiga insatser gör skillnad
    Forskning visar att riktade och långsiktiga insatser kan förbättra barns skolprestationer och stärka deras möjligheter till en god utveckling.
  • Samverkan är avgörande
    För att ge barn i samhällsvård samma möjligheter som andra barn behöver skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård arbeta tillsammans med tydliga rutiner och gemensamt ansvar

Skolfam gör skillnad

Skolfam är en evidensbaserad arbetsmodell som ger familjehemsplacerade barn bättre förutsättningar att lyckas i skolan. Se hur Skolfam gör skillnad för barn, familjehem och yrkesverksamma.

Se filmen

Forskning och rapporter

Frågor och svar om barn i samhällsvård

Den senast tillgängliga statistiken kommer från Socialstyrelsen och avser året 20202. Totalt var det 27 295 barn och unga som någon gång under året bodde i det som Socialstyrelsen benämner ”social heldygnsvård”. Som en jämförelse var den svenska befolkningen i åldern 0–19 år ca 2,4 miljoner personer3, vilket alltså ger en andel 1,13 % barn och unga i samhällsvård. Trenden över lång tid är stabil runt 1,0 %, undantaget tonåringar som står för en stor del av den totala ökningen. Dock var antalet 2018, bara två år tidigare, 38 825 (1,56 %). År 2019 var antalet 31 057 (1,29 %). En stor del av detta härrör från de många ensamkommande asylsökande barn och unga som kom till Sverige 2015–2016.
Totalt sett är familjehem den vanligaste vårdformen i social heldygnsvård. Det är något fler pojkar än flickor som placeras. Därnäst kommer HVB och sedan SIS, Statens Institutionsstyrelse. Sedan 2016 finns det i Sverige en vårdform för barn och unga 16–20 år som kallas stödboende och är tänkt som en mindre ingripande insats än HVB för ungdomar med lägre omsorgsbehov, exempelvis ensamkommande asylsökande utan omfattande social problematik eller vårdbehov.
Totalt sett är det vanligare med pojkar i den sociala heldygnsvården av barn. De var 57,7 % under 2020, jämfört med 42,3 % flickor. Men könsfördelningen skiljer sig i olika åldrar. I åldrarna 0–12 år var det 53 % pojkar och 47 % flickor, alltså ganska jämn könsfördelning. Gör vi samma uträkning med tonåringar 13–20 år får vi 60 % pojkar och 40 % flickor.
  • Ohälsan hos barn i samhällsvård är mycket högre än hos andra. Grovt sett vartannat barn har någon form av konstaterad eller oupptäckt fysisk åkomma.
  • Till de kroppsliga hälsoproblem som är vanligt förekommande hör karies, fetma, och uteblivna vaccinationer.
  • Det finns utvecklade och testade arbetssätt för att arbeta systematiskt med samhällsvårdade barns hälsa, men de är inte spridda i landet och når långt från alla.
  • Barn i samhällsvård är en så uttalad riskgrupp att det vore medicinetiskt befogat att utgå från att det finns något hälsoproblem att finna hos de som tillhör denna grupp.
I den nationella enkäten Unga, sex och internet – i en föränderlig värld från 20148 ställdes frågor till studenter i gymnasieskolans tredje år om sexualitet, utsatthet för sexuella övergrepp och exploatering. I en fördjupad analys av data från den enkäten jämfördes svaren från 41 studenter som bodde i samhällsvård (familjehem, HVB eller ungdomshem) med de 5 839 som inte bodde i samhällsvård13. Resultaten visade att oddsen för att de samhällsvårdade skulle ha varit med om fysisk misshandel från en vuxen var 2,2 gånger högre. Oddsen för penetrerande sexuella övergrepp var 4,3 gånger högre och oddsen för upprepade sexuella övergrepp 6,4 gånger högre. Två tredjedelar av de samhällsvårdade eleverna med erfarenhet av övergrepp hade inte berättat om dem för någon alls.
Vårdnadsöverflyttning innebär att familjehemsföräldrarna får juridisk status som vårdnadshavare för barnet. De kan därefter fatta beslut i barnets ställe om sådant som vaccinationer, ansöka om pass och ta med barnet på utlandsresor, öppna bankkonton och förfoga över barnens tillgångar med mera. Det innebär inte att de får status som föräldrar, som vid adoption. Deras vårdnad kan upphävas av domstol.
Letterbox Club är en insats för barn som bor i familjehem eller lever i en familj med långvarigt försörjningsstöd, eller har öppna insatser, för att öka deras nyfikenhet och lust till att läsa, räkna och lära sig.
Skolfam är en forskningsbaserad arbetsmodell som stärker skolresultat för familjehemsplacerade barn genom ett långsiktigt samarbete mellan skola, socialtjänst och familjehem.