Våld mot barn 2022 – en nationell kartläggning
Utgiven 18 april 2023
170 kr
För dig som möter barn i ditt yrke
Information om stöd och behandling när barn är utsatta för våld och övergrepp
Barn som blivit utsatta för våld och övergrepp har rätt till stöd och behandling. Även föräldrar, syskon och andra personer i barnets närhet kan ha behov av information och stöd. Det är viktigt att personer som i sitt yrke möter barn har kunskap om hur man kan upptäcka våldsutsatthet, vad man gör om ett barn berättar om våld och vilken typ av stöd och behandling som kan behövas efter att man varit utsatt för våld eller övergrepp.
I den här kunskapsbanken har vi samlat information om stöd och behandling. Kunskapsbanken är framtagen inom ramen för projektet Fjärde rummet, vars syfte är att öka tillgången till stöd och behandling för barn som blivit utsatta för våld och övergrepp och personer i deras närhet.
Den inledande informationen om våldsutsatthet, sexuella övergrepp och våld mot barn med funktionsnedsättning är riktad mot alla som träffar barn. Längst ner på sidan finns det också yrkesspecifik information riktad till dig som arbetar i socialtjänst, förskola och skola, hälso- och sjukvård eller rättsväsendet.
Det fjärde rummet
En modell för att säkerställa att barn som utsatts för våld och övergrepp får tillgång till stöd och behandling.
Våldsutsatthet
Alla barn har rätt till en uppväxt utan våld. Trots detta rapporterar över 57 procent av elever i en ny nationell kartläggning (Våld mot barn 2022) att de hade varit utsatta för någon form av våld av vuxen och/eller jämnårig under sin uppväxt och 40 procent hade varit utsatta för våld där en vuxen varit förövare. Drygt åtta procent av eleverna hade varit utsatta för 3–5 former av våld där en vuxen varit förövare.
Fysiskt våld av vuxen och upplevt våld mellan vuxna i familjen hade minskat sedan den föregående undersökningen, som genomfördes 2016. Försummelse, psykiskt våld av en förälder samt sexuella övergrepp begångna av okända vuxna och av jämnåriga har dock ökat. Funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom hos barnet, dålig familjeekonomi, att bo mestadels med endast en förälder samt missbruk, psykisk sjukdom, suicidproblematik och kriminalitet hos föräldrarna är starkt förknippat med våld och multiutsatthet.
Det var relativt få våldsutsatta som berättat om våld och övergrepp för en professionell person. Långt ifrån alla elever som själva upplevde att de behövde stöd hade fått det och en betydande andel av de som sökt professionellt stöd var missnöjda.
Vuxnas våld mot barn i Sverige
Filmen är en sammanfattning av forskningsrapporten Våld mot barn 2022 – en nationell kartläggning
Sexuella övergrepp
Ett av fyra barn utsätts för sexuella övergrepp under sin uppväxt. Sexuella övergrepp kan bestå av många olika handlingar, som penetrerande övergrepp, kontaktövergrepp (t.ex. att någon berört ens könsdelar) och blottning. Det är mer än tre gånger så vanligt att flickor är utsatta för övergrepp än att pojkar är det.
Det gäller en av fyra
Fakta om sexuella övergrepp mot barn i Sverige 2020-2021. Filmen är en sammanfattning av rapporten Unga sex och internet efter #metoo.
Många inte nöjda med professionella kontakter
Få av de barn som utsätts för sexuella övergrepp kommer i kontakt med professionella och långtifrån alla är nöjda med de professionella kontakter de haft. Fler barn önskar att de berättat tidigare än som ångrar att de berättat. För att barn ska kunna få stöd, skydd och rehabilitering behöver de berätta om övergreppen för andra, men många gånger är det bara den som utsatts och förövaren som känner till vad som hänt. När barn berättar så anförtror de sig först och främst till jämnåriga, vuxna får veta mindre och de professionella känner till ännu färre övergrepp.
Att berätta om sexuella övergrepp
Sexuella övergrepp mot barn ett svårfångat fenomen, det är till sin karaktär något som är tabubelagt och som ofta hålls hemligt. Många gånger är det bara det barn som blivit utsatt och förövaren som känner till vad som hänt.
De barn som berättar om sexuella övergrepp behöver fångas upp
En följd av att utsättas för sexuella övergrepp kan vara att utveckla destruktiva beteenden som ett led i försöken att hantera det som hänt. Det gäller inte på något sätt alla som utsatts, men bland de unga som någon gång sålt sex eller som skadade sig med sex är det betydligt vanligare med erfarenheter av sexuella övergrepp än bland andra unga. När barn och unga försöker hantera oro, ångest och psykisk ohälsa som en följd av övergreppen kan det för en del av dem leda till självskadebeteenden eller sexuell exploatering. Det riskerar att öka den psykiska ohälsan och kan även leda till förnyad utsatthet för övergrepp. Genom att tidigt fånga upp de barn som utsätts för sexuella övergrepp och erbjuda dem skydd, stöd och rehabilitering kan en sådan utveckling stoppas.
Utsatthet och psykisk ohälsa
Vi har mätt den psykiska hälsan med Trauma Symtom Checklist for Children (TSCC).7 Resultaten visar samband med en signifikant sämre psykisk hälsa inom flera grupper, men vad som är orsak och verkan kan variera.
Fördjupa dig i ämnet
Barn med funktionsnedsättning
Barn med funktionsnedsättning är mer utsatta för våld än barn utan funktionsnedsättning.
I den nylanserade rapporten ”Mer utsatta än andra” (2023) framkom att de barn som hade en funktionsnedsättning hade en närmast fördubblad sannolikhet för att ha blivit mobbad, psykiskt misshandlad, fysiskt misshandlad eller att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp. Ungdomar med neuropsykiatriska eller psykiatriska tillstånd var särskilt utsatta. Hela 65 % av flickor med neuropsykiatriska tillstånd och 58 % av flickor med psykiatriska tillstånd hade utsatts för sexuella övergrepp någon gång under uppväxten.
Barn med multipla funktionsnedsättningar var oftare utsatta för psykisk misshandel, mobbning, fysisk misshandel och sexuella övergrepp jämfört med ungdomar utan funktionsnedsättning eller med enbart en funktionsnedsättning. Ungdomarna med någon form av funktionsnedsättning var oftare utsatta för två eller fler typer av våld och övergrepp, multiutsatthet. Flickor med någon funktionsnedsättning var generellt mer utsatta än pojkar, framförallt när det gällde sexuella övergrepp.
Dubbel risk för psykisk ohälsa
De barn som hade en funktionsnedsättning hade en signifikant försämrad psykisk hälsa än andra ungdomar och barn som varit utsatta för våld hade en sämre psykisk hälsa än de som inte varit det. Det finns därmed en dubbel risk för psykisk ohälsa.
Sökt hjälp dubbelt så ofta
Barn som hade en funktionsnedsättning sökte dubbelt så ofta professionell hjälp efter sexuella övergrepp än barn utan funktionsnedsättning och det var vanligare att övergreppen hade anmälts till polisen. Det var dock lika vanligt att ha avstått från professionellt stöd trots att man hade behov av det oavsett funktionsnedsättning.
