Beslut om beviljade forskningsanslag 2024

Studien bygger på samskapande med familjehemsplacerade barn, med fokus på erfarenheter, perspektiv och reflektioner relaterat till omsorgspersonernas bemötande, inom ramen för större projekt om psykoedukativa interventioner i traumamedveten omsorg. På så sätt belyses, såväl enligt barnen själva som genom klinisk utredning och statistiska modeller, vad som är viktigt för att skapa motståndskraft och psykisk hälsa hos placerade barn och vilken typ av stöd som barn i familjehem själva upplever att de behöver av vuxna runtomkring. Studier som på allvar tillgodoser barns rätt att bli hörda och ger barn inflytande i forskningen leder till en känsla av meningsfullhet och aktörskap för barnet.

Stöd och serviceinsatser som är tillgängliga för placerade barn och unga, vilka inte kräver biståndsbedömning, är ett outforskat område. Detta projekt syftar till att analysera IVOs barn- och ungdomslinje dit placerade barn och unga kan vända sig med frågor och berätta om det som fungerar dåligt inom socialtjänsten. Denna insats ger en unik möjlighet att studera placerade barns synpunkter – utifrån vad de själva tar upp som angelägna frågor och ämnen när de kontaktar en myndighet. I projektet undersöks vilka metoder och arbetssätt som format barn- och ungdomslinjen, anledningarna till att placerade barn och unga kontaktar barn- och ungdomslinjen och vad de lyfter i sådana sammanhang.

Internetrelaterade sexuella övergrepp på barn (ISÖB) ökar och de barn som drabbas kan lida avsevärt efteråt. Projektet syftar till att ta fram ett kunskapsstöd för professionella som möter barn som utsatts för ISÖB och deras omsorgspersoner. Intervjuer med professionella som arbetat med ISÖB samlas in och analyseras tillsammans med redan publicerad kunskap om vad barn utsatta för ISÖB behöver. Att barn blir bemötta på ett professionellt och stödjande sätt efter avslöjade är viktigt för att kunna förebygga ytterligare lidande samt bygga tillit till professionellas arbete, så att de som behöver kan få fortsatt stöd och hjälp för att lindra symptom och förebygga framtida psykisk
ohälsa.

Projektets syfte är att genom en pilotstudie lägga grund för en större studie om vilka implikationer barns umgänge med påstått eller dokumenterat våldsutövande förälder har för barns psykiska hälsa, skolgång och sociala relationer. Pilotstudien ska omfatta en forskningsöversikt, som publiceras som vetenskaplig artikel, samt en enkätstudie riktad till samtliga BUP-mottagningar i Sverige. Enkäten ska undersöka behandlares erfarenheter av insatser för dessa barn,
med särskilt fokus på umgängets betydelse för barns möjligheter att tillgodogöra sig behandling, men även erfarenheter av andra möjliga implikationer av umgänget.

För att stärka och trygga barn i deras kontakt med sociala myndigheter erbjuder flera svenska barnrättsorganisationer idag stöd till barn genom ett barnombud. Föreslagen studie undersöker hur barn beskriver sina upplevelser av att komma till tals, bli lyssnade på och kunna påverka stödinsatser inom socialtjänsten – och vilken betydelse ett oberoende barnombud beskrivs ha för barnens aktörskap och medinflytande. Studiens syfte är att utveckla kunskap
om vuxna professionellas möjlighet att stärka barns faktiska delaktighet i myndighetsbaserat socialt arbete, både i rollen som myndighetsutövare och som fristående barnombud.

Trots att skolan pekats ut som viktig för placerade barn och ungas psykiska hälsa är inflytandet av faktorer relaterade till deras skolgång relativt outforskat. Detta projekt, baserat på analyser av data om cirka 100 000 ungdomar, syftar till att undersöka betydelsen av både individuella och skolkontextuella faktorer för självskattade psykologiska och psykosomatiska hälsobesvär bland familjehemsplacerade ungdomar jämfört deras jämnåriga. En fördjupad förståelse för dessa samband kan i förlängningen leda till ett förbättrat stöd från skola och socialtjänst för att förebygga och minska psykisk ohälsa hos denna utsatta grupp.