Lista på de projekt som beviljats medel 2021

I årets ansökningsomgång prioriterades forskning om barn i sociala barnavården, barn som utsätts för våld, barn i separationer och vårdnadstvister, samt barn som anhöriga till föräldrar med sjukdom, missbruk, funktionsnedsättning eller föräldrar som oväntat avlider.
Dessutom fanns möjlighet att söka medel specifikt för planering av utvärdering av krisstödsmodellen ”Efter barnförhöret”, där en sökande beviljades 150 000 kronor.

Nedan listas de projekt som beviljats medel under 2021.

Fortsättningsanslag

Effekter av mentaliseringsbaserad behandling i familjehemsvård.

Huvudsökande: Fredrik Falkenström, Linköpings universitet

Syftet med den här behandlingsstudien är att undersöka verksamma mekanismer och effekter av behandling i förstärkt familjehemsvård. Studien fokuserar på familjehemsplacerade unga och hur relationsfaktorer sammanhänger med utfall av behandlingen. Deltagare i studien är en grupp mycket underprivilegierade barn och unga som levt i omsorgssvikt. Den teoretiska basen för behandlingsmodellen är relationell teori och mentalisering som i sin tur bygger på anknytningsteori. Huvudfrågeställningen är hur kvalitet i samspelet mellan den unge och familjehemsföräldern påverkar utvecklingen för den unge. Utfallsmått är psykiatriska symptom, självbild och anpassningsförmåga i vardagen.

Planeringsanslag

Kampen för att bli vuxen: unga som lämnar samhällsvård och deras väg till bostad, utbildning och försörjning

Huvudsökande: Zulmir Bečević, Göteborgs universitet

Forskningsprojektet tar avstamp i de påtagliga brister som idag karaktäriserar den svenska barn- och ungdomsvården med fokus på övergången från samhällsvård till självständighet. Projektets syfte är att i nära samarbete med socialtjänsterna i Göteborgs Stad och Lerums kommun kartlägga och studera befintliga stödinsatser och stödbehov till unga som lämnar samhällsvård för att på så sätt fördjupa befintlig och generera ny kvalitativ kunskap om socialtjänstens arbete med att stödja samhällsvårdsplacerade ungdomars övergång till ett självförsörjande vuxenliv.

Vidare syftar projektet till att på vetenskaplig grund bidra till att utveckla stödinsatser till ungdomar som lämnar samhällsvård.

Återförening eller varaktig placering? Barns och föräldrars rättigheter och den politiska styrningen av familjehemsvården

Huvudsökande: Judith Lind, Linköpings universitet

På politisk nivå pågår ett skifte i synen på återförening och varaktiga placeringar för familjehemsplacerade barn, men de praktiska förutsättningarna behöver belysas. Projektet syftar till att undersöka vilka möjligheter och utmaningar handläggare på socialtjänsten, familjehemmen och presumtiva familjehem ser med att öka stabiliteten i familjehemsplaceringar genom vårdnadsöverflyttning eller adoption. Därigenom ska faktorer som anses skapa förutsättningar för stabila placeringar belysas, liksom de förutsättningar som måste finnas för att frågan om vårdnadsöverflyttning eller adoption alls ska kunna resas.

Kontaktperson och kontaktfamilj – ur barnens och andra involverades perspektiv

Huvudsökande: Kerstin Svensson, Lunds universitet

Syftet med studien är att börja skapa förståelse för innehållet i insatserna kontaktperson och kontaktfamilj och för vilken plats barnens perspektiv har i dem. Fokus är att förstå hur insatserna uppfattas och beskrivs utifrån barnens och andra involverades perspektiv och hur de menar att barnen är och har varit delaktiga i utformningen. Perspektiven som analyseras i studien hämtas in genom intervjuer med de berörda barnen, föräldrarna, kontaktpersonerna/familjerna och socialsekreterarna samt socialtjänstens dokumentation i ärendet. Resultatet av studien kommer att kunna vägleda kommande studier, men också den pågående praktiken och utgör ett led i att skapa bättre förståelse för insatserna.

Föräldrars konflikter om barn – i gränslandet mellan rättstvist och omsorg

Huvudsökande: Anna Kaldal, Stockholms universitet

Ökat antal vårdnadstvister, tvister som drar ut på tiden och upprepade processer medför att ett barn kan vara föremål för domstolsprocesser under en stor del av sin barndom. Att barn tar skada av svåra föräldrakonflikter och att det bakom en föräldrakonflikt kan dölja sig omsorgsbrister är känt. I svensk rätt ligger det primära ansvaret på socialnämnden. Att stärka ansvariga aktörers förebyggande arbete och undvika svåra konflikter vore eftersträvansvärt ur ett barnperspektiv. Projektets syfte är att undersöka förutsättningarna för samhällets förebyggande arbete vid föräldrars konflikter om barn samt att bidra till en utveckling där samhällets insatser anpassas till barnets bästa.

Riktat anslag för planering av utvärdering av Efter barnförhöret

Utvärdering av arbetsmodellen ”Efter barnförhöret”

Huvudsökande: Sara Thunberg, Örebro universitet

Projektet syftar till att ta fram en utvärderingsplan av modellen ”Efter barnförhöret”. Sett till att det årligen är många barn som blir utsatta för våld inom sina familjer, men som inte får stöd och hjälp vid rätt tidpunkt är modellen ”Efter barnförhöret” ett försök att lösa detta problem. Modellen är dock inte vetenskapligt utvärderad än. Projektet kommer att fokusera på att utforma en utvärdering som fångar såväl barn och föräldrars som professionella (t.ex. socialtjänst och polis) upplevelser av modellen, där både kvalitativa och kvantitativa data kommer att samlas in.