Nya medel för forskning om våld mot barn med intellektuell funktionsnedsättning
Genom medel från Childhood har vi på Stiftelsen Allmänna Barnhuset fått möjligheten att undersöka hur vanligt det är med våld mot barn med intellektuell funktionsnedsättning. Vi har under lång tid uppmärksammat att det saknas både internationell och svensk forskning om våldsutsatthet för just den här gruppen barn.
– Vi ser verkligen fram emot att kunna påbörja det här viktiga arbetet, ett arbete som vi velat göra i många år. Ingen har tidigare genomfört den här typen av studie och vår tidigare forskning tyder på att barn och unga med funktionsnedsättning riskerar att vara mer utsatta än andra för både våld och sexuella övergrepp, så vi är väldigt tacksamma för de här pengarna från Childhood, säger Cecilia Sjölander, generalsekreterare för Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
De svenska nationella kartläggningar om våld som genomförs med jämna mellanrum sker i ordinarie klasser, anpassade grundskolan och gymnasieskolan finns inte med i underlaget. Detta innebär att barn och unga med intellektuella funktionsnedsättningar, eller barn som på annat sätt har svårt att kommunicera saknas i kartläggningarna. I förlängningen innebär detta att vi på många sätt står utan kunskap om deras utsatthet för våld och/eller sexuella övergrepp.
Medlen från Childhood kommer i ett första steg att finansiera planeringen och framtagandet av en pilotstudie där vi ska undersöka förekomst av våld och sexuella övergrepp mot unga som går i den anpassade gymnasieskolan. Frågorna kommer att behandla deras utsatthet under hela uppväxten.
– Vi är glada för att äntligen kunna utveckla och anpassa den nationella kartläggningen så att den blir tillgänglig för många fler. Alla barn och ungdomar ska ha möjlighet att tala om våld och övergrepp och göra sina röster hörda, säger Amanda Nyberg, projektledare och forskningsansvarig på Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
I det första steget kommer arbetet framförallt att handla om att ta fram verktyg som är särskilt anpassade efter ungdomarnas individuella kommunikationsförmåga.
– Det finns en del sådana kommunikationsverktyg idag, men vi ser fram emot att kunna utveckla och utvärdera dem ytterligare genom de här medlen, avslutar Amanda Nyberg.
Arbetet med pilotstudien påbörjas i höst och pågår under ett år. Vår förhoppning är sedan att kunna arbeta vidare med projektet i minst ytterligare ett år.