Tre nya rapporter släpps: om barns psykiska hälsa, familjehemsvård och samhällsinsatser som gör skillnad

Rapporterna belyser hur barn påverkas av våld i familjen, hur styrningen av familjehemsvården formar socialtjänstens arbete och hur olika aktörer – som bibliotek och socialtjänst – samarbetar för att nå och stödja barn och unga. Tillsammans ger rapporterna fördjupad kunskap som kan användas i utveckling av praktik, policy och fortsatt forskning.

Adoption, vårdnadsöverflyttning och återföreningsprincipen – En förändrad familjehemspolitik och styrningen av familjehemsvården

Författare: Judith Lind, Linköpings universitet

Den här studien undersöker Socialstyrelsens arbete med det regeringsuppdrag som följde efter Lilla hjärtat-debatten och de lagändringar som syftade till att stärka tryggheten för familjehemsplacerade barn. Genom analyser av arbetsgruppens interna avstämningar identifieras tre centrala utmaningar:

• Ideologiska spänningar: Adoption uppfattades som politiskt färgat och det fanns en oro att Socialstyrelsen skulle ses som förespråkare av adoption framför andra lösningar.

• Kunskapsbrist: Forskningen gav begränsat stöd för adoption som generell lösning, vilket gjorde att insatserna istället betonade juridiska skillnader mellan olika placeringsalternativ.

• Avstånd till praktikens behov: Socialtjänsten efterfrågade främst stöd kring bedömningar av återförening, stabilitet och dialog med biologiska föräldrar – frågor som inte stod i centrum för regeringsuppdraget.

Rapporten visar hur politisk styrning kan påverka vilken kunskap som lyfts och hur professionella tolkar sitt uppdrag.

Du hittar hela rapporten här! 

Barnfridsbrott och ungas psykiska hälsa

Författare: Sanna Maria Tiikkaja, Uppsala universitet

Sedan 2021 är det straffbart att låta barn bevittna våld eller andra brott i hemmet. Trots detta finns begränsad forskning om hur dessa upplevelser påverkar barn och unga i Sverige. Studien bygger på Liv & hälsa ung 2023 i Sörmland och innehåller två delstudier.

• Förekomst och riskfaktorer: Var femte ungdom uppger att de bevittnat hot, kränkningar eller fysiskt/sexuellt våld mellan vuxna i familjen. Erfarenheter av barnfridsbrott är vanligare hos ungdomar som lever i socioekonomisk utsatthet.

• Psykisk hälsa: Ungdomar som upplevt barnfridsbrott har betydligt högre risk för oro, ängslan och nedstämdhet – även när hänsyn tas till faktorer som kön, årskurs och sömnkvalitet.

Studien betonar att skolor, vård, fritidsverksamheter och socialtjänst behöver vara extra uppmärksamma på dessa ungdomars behov av stöd.

Du hittar hela rapporten här! 

Bibliotek och socialtjänst i samverkan för barns bästa

Författare: John Brauer, Örebro universitet

Folkbibliotek är viktiga mötesplatser för barn och unga, inte minst i områden med hög social utsatthet. Den här nationella kartläggningen – som omfattar 566 bibliotek i 259 kommuner – visar hur bibliotekens roll har breddats.

• Riktade insatser: En stor andel bibliotek arbetar med aktiviteter och stöd riktade till barn och unga i utsatta livssituationer.

• Samverkan: Samarbeten sker ofta med socialtjänsten, men även med skolor, fritidsverksamheter och civilsamhälle.

• Kompenserande funktion: Biblioteken erbjuder inte bara tillgång till information och medier, utan också trygga miljöer och stödjande insatser för barn som annars kan vara svåra att nå.

Rapporten lyfter bibliotekens potential som del av det förebyggande och uppsökande arbetet för barns bästa.

Du hittar hela rapporten här!

Alla rapporter finns att läsa i Stiftelsen Allmänna Barnhusets forskningsdatabas.