Barnhuset var en byggnad som bestod av två våningar. På den första våningen bodde 150 barn som var fördelade på tre större salar. På andra våningen låg kyrksalen och även bostad för prästen.

Antalet barn växte hela tiden, och som mest var de 300 stycken. Barnhuset låg på samma plats i 250 år, men 1885 flyttade man till den nybyggda fastigheten på Norrtullsgatan (idag Norrtulls sjukhus.)

Barnamord – en vanlig företeelse förr

Barnamord var en gång i tiden en vanlig företeelse i Sverige. Alldeles för många ensamstående mödrar födde sitt barn i hemlighet och tog sedan livet av det, eftersom de inte klarade av försörjningen. Det finns åtskilliga rättegångsprotokoll som visar att kvinnor ibland låg ihjäl sina barn. Straffen blev hårda för dem där överlagda handlingar kunde anses bevisade.

År 1785 – Barn skulle placeras på fosterhem istället för barnhem 

”Barnamordsbrevet” utfärdades 1778 för att minska antalet barnamord. Det gav ogifta mödrar rättigheten att få sitt barn inskrivet som ”fött av okänd mor” i kyrkoboken. Barnet lämnades sedan oftast till en institution. 1785 kom Gustav III med en förordning om att barn inte skulle växa upp på barnhem, utan istället skulle placeras på fosterhem.

År 1800 – Barnhuset fick ta emot ogifta mödrars barn

År 1800 kom en tilläggsinstruktion till Barnhuset, med syftet att minska antalet barnamord. Enligt den fick Barnhuset ta emot ogifta mödrars barn och andra fattiga barn, om de inte var ”lytta och ofärdiga”.

Många kvinnor hade inte någon annat val än att lämna bort sitt barn. På 1880-talet föddes vartannat barn i Stockholm utom äktenskapet och de flesta av dessa lämnades bort.

Betala eller amma och arbeta

Mellan åren 1880-1922 skrevs 20 000 barn in på Allmänna Barnhuset. Den som hade möjlighet betalade ett underhåll för sitt barn. I början var kostnaden 100 riksdaler, på 1940-talet 5 000 kronor. Kvinnan kunde också lämna sitt barn till Barnhuset utan kostnad, om hon då i gengäld bodde på Barnhuset i åtta månader och ammade sitt eget och ytterligare ett barn. Dessutom skulle hon hjälpa till med det övriga arbetet på Barnhuset. Inte enbart ensamstående mödrar lämnade sina barn till Barnhuset, utan även föräldrar som inte klarade av att uppfostra sina barn.

Barnhuset byggde upp fosterbarnsverksamheten

I och med det ändrades inriktningen på Barnhusets verksamhet och blev då den institution som sedan byggde upp fosterbarnsverksamheten i landet. 1917 instiftades lagen om barn utom äktenskap, vilken gav ensamstående mödrar rätt till underhåll. Därmed upphörde ”barnamordsbrevet”. Denna utveckling medförde att antalet inskrivna barn på Barnhuset minskades kraftigt.

Släktforskning – ”Vem var min mor?”

När ett barn lämnades till Barnhuset sågs mor och barn i regel för sista gången. Innan de skildes åt lades barnens födelseattest, och ibland även ett papper med moderns namn, i ett kuvert som förseglades. Ibland hörde mödrarna av sig efter många år för att få veta hur det gått för deras barn och för att kanske få träffa dem. När båda parter ville det, hjälpte Barnhuset till med kontakten. Många före detta barnhusbarn har också kommit tillbaka till Barnhuset för att ta reda på vem deras mor var. Idag är barnhusbarnen gamla. Men det händer emellanåt att deras barn eller barnbarn hör av sig till Barnhuset för att få veta mer om sin historia.

För dig som släktforskar

Stiftelsen Allmänna Barnhuset har lämnat över stora mängder material till Stockholms stadsarkiv. Det är till dem du som släktforskar ska vända dig för svar på frågor om släktforskning. Stadsarkivet är öppet för allmänheten och allt material från Allmänna Barnhuset är offentliga handlingar.

Släktforskar du och vill veta mer om Stockholms stadsarkiv och Barnhusets material? Läs mer här.

Genom att följa länken och skriva in ”kvarteret barnhuset” i sökfältet kan du hitta mycket dokumentation från Barnhusets historia. Läs mer här

Vill du komma i kontakt med stadsarkivet? Läs mer här.

År 1917 möjligt för ensamstående att behålla sitt barn

För det mesta var barnhusbarnens fäder okända, vilket innebar att kvinnorna ensamma fick ta ansvaret. Men med åren har det kommit lagar som har förbättrat kvinnornas situation. 1917 års lag ”om barn utom äktenskap” gav mödrarna rätt till underhållsbidrag, vilket gjorde det möjligt för många ensamstående mödrar att behålla sitt barn. Några år senare kom en ny barnavårdslag.

År 1945 började Barnhuset rekrytera fosterhem

År 1945 övertog kommuner och landsting ansvaret för barnavården, vilket förändrade villkoren för Barnhuset. Barnhuset anställde då barnavårdsombud, som hade ansvar för att rekrytera fosterhem som kunde ta emot barn. Under 1950- och 60-talen svarade Barnhuset för hälften av kostnaderna för dessa barnavårdsombud. Den andra hälften betalades av landstingen. Barnhuset var också i många år huvudman för Socialpedagogiska institutet. År 1985 överfördes den treåriga utbildningen till universitetet.