Det är viktigt att personer som i sitt yrke möter barn har kunskap om hur man kan upptäcka våldsutsatthet, vad man gör om ett barn berättar om våld och vilken typ av stöd och behandling som kan behövas om ett barn har blivit utsatt.

Barn som blivit utsatta för våld och övergrepp har rätt till stöd och behandling. Även föräldrar, syskon och andra personer i barnets närhet kan ha behov av information och stöd.

På den här sidan finns information  om våldsutsatthet, sexuella övergrepp och våld mot barn med funktionsnedsättning som är riktad mot alla som träffar barn i sitt yrke.

Alla barn har rätt till en uppväxt utan våld. Trots detta rapporterar över 57 procent av elever i en ny nationell kartläggning (Våld mot barn 2022) att de hade varit utsatta för någon form av våld av vuxen och/eller jämnårig under sin uppväxt och 40 procent hade varit utsatta för våld där en vuxen varit förövare. Drygt åtta procent av eleverna hade varit utsatta för 3–5 former av våld där en vuxen varit förövare.

Fysiskt våld av vuxen och upplevt våld mellan vuxna i familjen hade minskat sedan den föregående undersökningen, som genomfördes 2016. Försummelse, psykiskt våld av en förälder samt sexuella övergrepp begångna av okända vuxna och av jämnåriga har dock ökat. Funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom hos barnet, dålig familjeekonomi, att bo mestadels med endast en förälder samt missbruk, psykisk sjukdom, suicidproblematik och kriminalitet hos föräldrarna är starkt förknippat med våld och multiutsatthet.

Det var relativt få våldsutsatta som berättat om våld och övergrepp för en professionell person. Långt ifrån alla elever som själva upplevde att de behövde stöd hade fått det och en betydande andel av de som sökt professionellt stöd var missnöjda.

Ett av fyra barn utsätts för sexuella övergrepp under sin uppväxt. Sexuella övergrepp kan bestå av många olika handlingar, som penetrerande övergrepp, kontaktövergrepp (t.ex. att någon berört ens könsdelar) och blottning.  Det är mer än tre gånger så vanligt att flickor är utsatta för övergrepp än att pojkar är det.

Många inte nöjda med professionella kontakter
Få av de barn som utsätts för sexuella övergrepp kommer i kontakt med professionella och långtifrån alla är nöjda med de professionella kontakter de haft. Fler barn önskar att de hade berättat tidigare än som ångrar att de berättat.  För att barn ska kunna få stöd, skydd och rehabilitering behöver de berätta om övergreppen för andra, men många gånger är det bara den som utsatts och förövaren som känner till vad som hänt. När barn berättar så anförtror de sig först och främst till jämnåriga, vuxna får veta mindre och de professionella känner till ännu färre övergrepp.

De barn som berättar om sexuella övergrepp behöver fångas upp
En följd av att utsättas för sexuella övergrepp kan vara att utveckla destruktiva beteenden som ett led i försöken att hantera det som hänt. Det gäller inte på något sätt alla som utsatts, men bland de unga som någon gång sålt sex eller som skadade sig med sex är det betydligt vanligare med erfarenheter av sexuella övergrepp än bland andra unga. När barn och unga försöker hantera oro, ångest och psykisk ohälsa som en följd av övergreppen kan det för en del av dem leda till självskadebeteenden eller sexuell exploatering. Det riskerar att öka den psykiska ohälsan och kan även leda till förnyad utsatthet för övergrepp. Genom att tidigt fånga upp de barn som utsätts för sexuella övergrepp och erbjuda dem skydd, stöd och rehabilitering kan en sådan utveckling stoppas.

I rapporten ”Mer utsatta än andra” (2023) framkom att de barn som hade en funktionsnedsättning hade en närmast fördubblad sannolikhet för att ha blivit mobbad, psykiskt misshandlad, fysiskt misshandlad eller att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp. Ungdomar med neuropsykiatriska eller psykiatriska tillstånd var särskilt utsatta. Hela 65 % av flickor med neuropsykiatriska tillstånd och 58 % av flickor med psykiatriska tillstånd hade utsatts för sexuella övergrepp någon gång under uppväxten.

Barn med multipla funktionsnedsättningar var oftare utsatta för psykisk misshandel, mobbning, fysisk misshandel och sexuella övergrepp jämfört med ungdomar utan funktionsnedsättning eller med enbart en funktionsnedsättning. Ungdomarna med någon form av funktionsnedsättning var oftare utsatta för två eller fler typer av våld och övergrepp, multiutsatthet. Flickor med någon funktionsnedsättning var generellt mer utsatta än pojkar, framförallt när det gällde sexuella övergrepp.

Dubbel risk för psykisk ohälsa
De barn som hade en funktionsnedsättning hade en signifikant försämrad psykisk hälsa än andra ungdomar och barn som varit utsatta för våld hade en sämre psykisk hälsa än de som inte varit det. Det finns därmed en dubbel risk för psykisk ohälsa.

Sökt hjälp dubbelt så ofta
Barn som hade en funktionsnedsättning sökte dubbelt så ofta professionell hjälp efter sexuella övergrepp än barn utan funktionsnedsättning och det var vanligare att övergreppen hade anmälts till polisen. Det var dock lika vanligt att ha avstått från professionellt stöd trots att man hade behov av det oavsett funktionsnedsättning.