Tre inlämnade remissvar under veckan

Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen

Barnhuset ger i sitt remissvar kommentarer om att LSS har medfört en stor förbättring av levnadsvillkor för barn med funktionsnedsättningar sedan den infördes. Barnhuset vill värna rätten till goda levnadsvillkor för de som omfattas av LSS och förväntar oss en höjd ambitionsnivå, snarare än sänkta kostnader. Barnhuset efterlyser fler konkreta förslag till hur kvaliteten i omsorgen ska kunna utvecklas löpande och kommer själva med en del konkreta förslag:

• oberoende stöd i planering och utvärdering av insatser
• stöd till visselblåsarfunktion för barn med kommunikationsnedsättningar
• en stärkt kompetens hos personalen med formell yrkesutbildning, även i medicinsk omvårdnad, för externt anlitade
• lagstöd för bättre systematik och ständigt närvarande incitament till bättre kvalitet med förlaga i de nationella kvalitetsregister som finns i sjukvården.

Barnhuset efterlyser också hjälp med samordning till de barn som får insatser från flera håll, barnkonsekvensanalyser för att bedöma barnets bästa och att barns delaktighet stärks genom att tillsyn och uppföljning sker i direkt dialog med barnen, med kommunikationsstöd där så behövs. Vi avstyrker utredarens förslag till gräns vid 16 år för insatsen personligt stöd till barn och unga och förordar istället 20 år som en övre gräns.

Ur remissvaret angående förslaget till författningstext om barnsamtal vid tillsyn (13 kap. 4 §):

”Barnhuset anser att frasen om det kan antas att barnet inte tar skada av samtalet är obehövlig och potentiellt skadlig. Inget barn kan ta skada av ett samtal, men alla barn riskerar att skadas av ett uteblivet samtal då någon felaktigt utgår från att samtalet kan vara skadligt. Vidare kan begreppet samtal behöva förtydligas i fråga om barn med kommunikativa funktionsnedsättningar, där ett samtal kan behöva anpassas med hjälpmedel eller exempelvis teckentolkning.”

Remiss om slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet

Stiftelsen Allmänna Barnhuset välkomnar att man i detta utkastet till lagrådsremiss modifierat den tidigare utredningens förslag, SOU 2018:82, om att helt slopa ungdomsredaktion av straff för unga lagöverträdare 18–21 år, och avgränsat sig till att föreslå att det endast ska gälla grövre brott med att straffvärde på ett år eller mer.

Vi är dock negativa till att helt ta bort möjligheten till straffreduktion på grund av unga myndigas ålder vid grövre brott.

Vi är oroade över den tröskeleffekt som utkastets förslag innebär vad gäller påföljd vid grövre brott före respektive efter 18-årsdagen. Negativa konsekvenser av sådana tröskeleffekter lyftes fram redan i utredningen. Trots att utkastet förslag begränsat tröskeleffekten till enbart grövre brott, ser vi en risk för två allvarliga konsekvenser för barn under 18 år.

Vi ser en risk för att barn som ännu inte fyllt 18 kan rekryteras till att utföra sådan grövre brottslighet i högre grad, om de som fyllt 18 år riskera avsevärt hårdare straff för samma brott.

Vi är också oroade över att utkastets förslag riskerar medföra en indirekt höjning av repressionsnivån även för lagöverträdande barn i åldern 15 – 17 år. Även om förslaget inte är avsett att påverka domstolarnas tillämpning av ungdomsreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 15–17 år, ser vi ser en risk för att praxis för omyndiga lagöverträdares påföljder ändå kan förskjutas i mer repressiv riktning, för att parera tröskeleffekter vid 18-årsdagen.

Att öka repressionsnivån mot barn som begår brott strider mot principen om barnets bästa. FN:s kommitté för barnets rättigheter slår fast att sätta barnets bästa i främsta rummet till exempel betyder att rättskipningens traditionella syften, som att undertrycka/ bestraffa, måste ersättas med rehabilitering och reparativ rättvisa när det gäller unga lagöverträdare (allmänna kommentar nr 10, 2007). Barnrättskommittén uppmanar Sverige att vidta åtgärder i en mindre repressiv riktning, till exempel att verka för alternativ till och begränsning av frihetsberövande och häktning av barn(CRC/C/SWE/CO/5), vilket påpekas också av FN:s kommitté mot tortyr som även kritiserar repressiva restriktioner för och isolering av barn (CAT/C/SWE/CO/6-7).

Stiftelsen Allmänna Barnhuset anser i första hand att det behövs en ytterligare utredning och analys av:

• risken för att fler barn kommer att utnyttjas i grov brottslighet på grund av höjd tröskel i straffskalan vid 18-årsdagen, samt
• risken för att en slopad straffrabatt för grövre brott av personer som är 18–21 år kan leda till en praxis med ökad repressionsnivån mot lagöverträdande barn under 18 år, och vilka effekter det får.

Om utkastets förslag ändå genomförs, anser Stiftelsen Allmänna Barnhuset att effekterna av lagen måste följas upp systematiskt avseenden dessa två risker för barn under 18 år.

Svar om stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende

Stiftelsen Allmänna Barnhuset ställer sig positiva till de förslag till kompletteringar till betänkandet Ett fönster av möjligheter – stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112) som läggs fram i denna promemoria.

Barn i skyddat boende är i en utsatt situation och det är angeläget att deras rätt till skydd, säkerhet och skolgång kan tillgodoses, även i de fall den vårdnadshavare som samtidigt är misstänkt förövare inte samtycker. Den lagstiftning som Regeringskansliet föreslår i denna promemoria för att komplettera SOU 2017:112 skulle ge samhället ytterligare möjligheter att öka barnets säkerhet och att barnet direkt kan erbjudas den vård och det stöd som det behöver.

Stiftelsen Allmänna Barnhuset är positiva till förslaget att socialnämnden ska kunna besluta om omedelbar placering i skyddat boende, även när den vårdnadshavare som misstänks ha utövat våldet inte samtycker till placering eller de insatser barnet behöver. Det ger ökade möjligheter att ge barnet skydd i akuta lägen med hög osäkerhet eller risknivå samt att tillgodose barnets rätt till vård direkt.

Stiftelsen Allmänna Barnhuset tillstyrker också promemorians förslag till nya bestämmelser som möjliggör sekretess för adresser till de skyddade boendena. Vi instämmer också i de förslag som tydliggör elevers rätt att gå i skola under vistelse i skyddat boende och att barn i även under placering i skyddat boende har rätt att få insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och enligt socialförsäkringsbalken.

Stiftelsen Allmänna Barnhuset ställde sig i tidigare remissvar positiva till betänkandet (SOU 2017:112) i sin helhet. Vi föreslog därutöver ytterligare satsningar på utvärdering av stöd och behandlingsmetoder för våldsutsatta barn samt skyndsamt tillsättande av en ny utredning om vårdnad, boende och umgänge. De förslagen kvarstår.

Läs mer om respektive svar och remissvaren i sin helhet i artiklarna nedan.