Jag finns också!

Om att vara syskon till en bror eller syster med svår sjukdom eller funktionsnedsättning

Syskonrelationer kan vara de längsta och mest trofasta relationer vi har i livet. Merparten av aktuell forskning kring relationer och hälsa om barn med funktionsnedsättning fokuserar på barnets eller föräldrarnas situation. Även om kunskapen om syskonens livsvillkor successivt ökar är den samlade bilden vag om vad det ”annorlunda” syskonskapet innebär och på vilka sätt ett bra stöd för barnet kan utformas för att underlätta situationen.

Att få kunskap om vad som är att betrakta som normala respektive specifika reaktioner i en syskonrelation likt denna är en grannlaga uppgift. Ny kunskap kan utvecklas genom syskongrupper och stödjande verksamheter där hela familjen är i fokus. Här kan man se att syskon har olika sätt att förhålla sig till sina dilemman. Dessa förhållningssätt kan växla under uppväxttiden. Att se syskonet ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv underlättar arbetet med att urskilja situationer där barn behöver extra stöd.

Det är vår förhoppning att den ska medvetandegöra och stimulera familjer, yrkesgrupper som möter syskon till barn och ungdomar med funktionsnedsättning samt intresseorganisationer till att mer uppmärksamma syskon och initiera aktiviteter.

Detta är den tredje upplagan av Jag finns också! Inför varje ny upplaga har innehållet kompletterats.