Våld är aldrig okej!
Självstudiesmaterial om våld mot barn i Sverige
En nationell kartläggning
Hur vanligt är det att vuxna utsätter barn för fysisk och psykisk misshandel? Hur vanligt är det att barn försummas? Hur vanligt är det med sexuella övergrepp? Hur mår de elever som utsätts och vilken hjälp har de fått? Den här rapporten presenterar resultat från den femte nationella kartläggningen över våld mot barn i Sverige.
Så här fungerar självstudiepaketet:
Se filmerna tillsammans med dina kollegor, eller var och en för sig. Använd sedan de tillhörande diskussionsfrågorna för att samtala kring ämnet i filmen. Frågorna hittar du precis under filmen.
Tips! Använd även rapporten som underlag för diskussion.
Barn har rätt att skyddas från alla former av våld och kränkande behandling och målet är att allt våld mot barn ska upphöra. Resultaten från den senaste studien visar att Sverige har en lång väg kvar.
5820 elever från 149 skolor runt om i landet svarade under våren 2022 på en enkät som innehöll frågor om elevernas bakgrund, hälsa, utsatthet för olika former av våld samt efterföljande avslöjande och stöd. Eleverna fick svara på om de varit utsatta för sju olika former av våld under uppväxten:
- Fysiskt våld från vuxna
- Psykiskt våld från vuxna
- Försummelse
- Upplevt våld mellan vuxna i familjen
- Sexuella övergrepp
- Våld i ungas parrelationer
- Mobbning

del 1
Introduktionsfilm
Om filmen
Denna studie har genomförts av Stiftelsen Allmänna Barnhuset på uppdrag av regeringen i syfte att följa upp tidigare kartläggningar av våld mot barn avseende förekomst, attityder till så kallat uppfostringsvåld och riskfaktorer för våld. Drygt 5 800 elever från årskurs 9 i grundskolan har svarat på frågor om utsatthet för våld under hela uppväxten.del 2
Hur vanligt är våld mot barn i Sverige?
Om filmen
Alla barn har rätt att växa upp utan våld. Trots höga ambitioner har vi i Sverige en lång bit kvar innan vi når målet om en uppväxt fri från våld. För att kunna bekämpa våld behövs kunskap. Våld kan ta sig olika uttryck och det behövs kunskap om vad som räknas som våld och hur vanligt förekommande de olika formerna av våld är.Diskussionsfrågor
del 3
Jämförelser över tid – elevers attityder till våld och förekomst av våld
Om filmen
Då exakt samma frågor använts i den tidigare elevstudien som genomfördes 2016 kan rättvisande jämförelser göras. Liknande frågor om fysiskt våld av vuxna i familjen och upplevt våld mellan vuxna i familjen användes i de tidigare elevstudierna från 2000, 2006 och 2011, vilket möjliggör jämförelser över längre tid. Samma fråga om attityder till uppfostringsvåld användes också i samtliga tidigare studier samt i en studie av Statistiska centralbyrån (SCB) 1995 där också en fråga om fysiskt uppfostringsvåld ingick.Diskussionsfrågor
del 4
Riskfaktorer för våld och särskilt utsatta grupper
Om filmen
Det fanns flera bakgrundsfaktorer som hade ett samband med våld mot barn. Elever med icke-binär könsidentitet rapporterade alla former av våld i betydligt större utsträckning än flickor och pojkar. Flickor rapporterade psykiskt våld, upplevt våld mellan vuxna, sexuella övergrepp, våld i nära relation och mobbning i signifikant större utsträckning än pojkar.Diskussionsfrågor
del 5
Våld, hälsa och skolprestation
Om filmen
Bland de våldsutsatta eleverna var det en betydligt högre andel som upplevde att de presterade sämre i skolan än sina klasskamrater i jämförelse med dem som inte varit utsatta för våld. Bland de elever som var multiutsatta rapporterade närmare en tredjedel att de presterade sämre än klasskamraterna. Vidare analyser visade att ha vänner i skolan och på fritiden, trivsel i skolan och en trygg hemsituation hade ett starkt samband med god hälsa och skolprestation hos multiutsatta.Diskussionsfrågor
Diskussionsfrågor
Diskussionsfrågor
del 8
Hjälp och stöd
Om filmen
De elever som utsatts för fysiskt våld av vuxna, hade upplevt våld mellan föräldrar eller utsatts för sexuella övergrepp svarade på om de sökt hjälp eller stöd (eller fått hjälp att söka). Av de elever som utsatts för fysiskt våld och upplevt våld mellan föräldrar hade 16 procent sökt stöd eller hjälp för det. Ungefär lika många uppgav att de hade behövt stöd men inte sökt. Av de elever som utsatts för sexuella övergrepp hade 5 procent sökt stöd, 12 procent uppgav att de behövt stöd men inte sökt.Diskussionsfrågor
del 9
Vägen framåt
Om filmen
Ett lyckat förebyggande arbete behöver ske på olika nivåer och inkludera många olika aktörer, såsom hälso- och sjukvård, förskola, skola, elevhälsa, polis, socialtjänst och idéburna organisationer. Samverkan behöver ske mellan aktörerna så att barn inte faller mellan stolarna. Tillgång till stöd och behandling behöver finnas över hela landet, där barn och deras familjer kan erbjudas behandling direkt. Väl fungerande Barnahus över hela landet kan vara en väg att satsa på.Diskussionsfrågor
En nationell kartläggning
Våld är aldrig okej är den populärvetenskapliga versionen av vår senaste nationella kartläggning Våld mot barn 2022. Rapporten är en uppföljning av tidigare studier som genomförts år 2000, 2006, 2011 och 2016. Att genomföra uppföljande kartläggningar gör att vi kan se att vissa former av våld har ökat, medan andra har minskat eller stått still.
Hur gjorde vi?
Rapporten ’Våld är aldrig okej!’ är en sammanfattning av rapporten ’Våld mot barn 2022’. Studien bygger på enkäter som 5820 elever från 149 skolor runt om i landet svarat på under våren 2022. Enkäten innehöll frågor om elevernas bakgrund, hälsa, utsatthet för olika former av våld samt efterföljande avslöjande och stöd.
Eleverna fick svara på om de varit utsatta för sju olika former av våld under uppväxten:
- Fysiskt våld från vuxna
- Psykiskt våld från vuxna
- Försummelse
- Upplevt våld mellan vuxna i familjen
- Sexuella övergrepp
- Våld i ungas parrelationer
- Mobbning
Animerade kortfilmer – Våld är aldrig okej
Våld i ungas parrelationer
En stor del av våldet mot unga utförs av andra ungdomar.
Våld är aldrig okej!
Citat från barn och ungdomar om våld.
Framtagen av Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Stiftelsen Allmänna Barnhuset är en statlig stiftelse med uppdrag att stödja metod- och kunskapsutveckling i syfte att stärka barn och ungdomar i socialt utsatta situationer. Vårt arbete utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) och fokuserar på att öka kompetensen hos professionella som möter barn, genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Vi ger bland annat anslag till barn- och ungdomsforskning, driver egna utvecklingsprojekt, anordnar konferenser och seminarier samt ger ut böcker i aktuella frågor.