Denna studie har genomförts av Stiftelsen Allmänna Barnhuset på uppdrag av regeringen i syfte att följa upp tidigare kartläggningar av våld mot barn avseende förekomst, attityder till så kallat uppfostringsvåld och riskfaktorer för våld. Drygt 5 800 elever från årskurs 9 i grundskolan har svarat på frågor om utsatthet för våld under hela uppväxten. Resultaten visar att över 57 procent av eleverna hade varit utsatta för någon form av våld av vuxen och/eller jämnårig under sin uppväxt och 40 procent hade varit utsatt för våld där en vuxen varit förövare. Drygt åtta procent av eleverna hade varit utsatta för 3-5 former av våld där en vuxen varit förövare.

Andelen barn som hade utsatts för någon form av våld av en vuxen någon gång under uppväxten är oförändrad sedan den senaste undersökningen. Däremot framkommer förändringar gällande enskilda former av våld. En minskning sågs vad gällde fysiskt våld av vuxen och upplevt våld mellan vuxna i familjen. Försummelse, psykiskt våld av en förälder samt sexuella övergrepp begångna av okända vuxna och av jämnåriga har dock ökat.

Funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom hos barnet, dålig familjeekonomi, att bo mestadels med endast en förälder samt missbruk, psykisk sjukdom, suicidproblematik och kriminalitet hos föräldrarna var starkt förknippat med våld och multiutsatthet. Det var relativt få våldsutsatta som berättat om våld och övergrepp för en professionell person. Vidare visar studien brister i bemötande samt tillgång till stöd och behandling efter att våldet avslöjats. Långt ifrån alla elever som själva upplevde att de behövde stöd hade fått det och en betydande andel av de som sökt professionellt stöd var missnöjda.

Resultaten visar att Sverige har en lång väg kvar för att våld mot barn ska upphöra.

Våld mot barn 2022 – en nationell kartläggning

Bakgrund

För att kunna förebygga och stoppa våld mot barn behövs kunskap om hur vanligt våld är och om hur våldet ser ut. Det ger förutsättningar att arbeta vidare med att förebygga och skydda. Officiell statistik om polisanmälningar eller anmälningar till socialtjänsten ger inte en rättvis bild av hur många barn som är utsatta. Våld mot barn kommer relativt sällan till myndigheternas kännedom. När toleransen för våld minskar blir anmälningarna fler. En annan väg är att låta barn och unga svara på frågor anonymt. Då kan även våldsutsatta barn som inte kommit i kontakt med myndigheter komma till tals och vi får en mer rättvisande bild.

Stiftelsen Allmänna Barnhuset genomförde år 2016 på uppdrag av regeringen en kartläggning av våld mot barn i Sverige tillsammans med forskarna Carolina Jernbro och Staffan Janson från Karlstads universitet.  Drygt 4700 elever från årskurs nio i grundskolan och årskurs två på gymnasiet svarade på frågor om utsatthet för våld under hela uppväxten i en anonym enkät.  Resultaten från kartläggningen har fått stor spridning. Eftersom delvis samma frågor ställts vid flera undersökningar gick det att jämföra svaren med tidigare år, och därmed att följa utvecklingen av förekomsten av våld mot barn i Sverige. För att Sverige ska kunna fortsätta att följa utvecklingen och bevaka eventuella förändringar behöver en ny kartläggning.

Kartläggningen påbörjades hösten 2021 och själva datainsamlingen genomfördes 2022.