Uppdateras löpande.

Linn Nordin arbetar som barnrättsjurist på Maskrosbarn, en barnrättsorganisation som sedan 2005 arbetat för att förbättra levnadsvillkoren hos de 500 000 barn och unga i Sverige som har föräldrar med missbruk, psykisk sjukdom, eller som utsätter dem för våld. Linn är också projektledare för Maskrosbarns projekt Varför sover pappa hela dagarna, finansierat av Allmänna arvsfonden. Projektet syftar till att uppmärksamma situationen för barn med en psykiskt sjuk förälder och bidra till att stärka vuxenpsykiatrins arbete med att erbjuda dessa barn information, råd och stöd.

Maskrosbarns pågående arvsfondsprojekt Varför sover pappa hela dagarna syftar till att belysa situationen för barn med en psykiskt sjuk förälder och bidra till att stärka vuxenpsykiatrins arbete med att erbjuda dessa barn information, råd och stöd. Maskrosbarn presenterar resultatet av en omfattande kunskapsinsamling som skett inom ramen för projektet. Tillsammans kommer vi utifrån barnens perspektiv diskutera vilka hinder som finns för att barn till psykiskt sjuka föräldrar ska få information, hjälp och stöd av vuxenpsykiatrin.

Jag är doktor i medicinsk vetenskap inom ämnet hälsovetenskap med inriktning omvårdnad. Jag har arbetat i snart 20 år på onkologen och ASIH Lund palliativ vård som specialistsjuksköterska inom onkologi och palliativ vård. Jag arbetar fortfarande deltid på ASIH i Lund och som lärare på Lunds universitet, och jag är affilierad till Palliativt utvecklingscentrum i Lund. Grunden för mitt kliniska arbete, såväl som mitt forskningsintresse och inriktning, är barn som anhöriga eller närstående till en svårt sjuk förälder eller barn som har förlorat en förälder. Jag fokuserar på hälso- och sjukvårdens och samhällets möjligheter att stödja både barn och deras familjer utifrån deras behov, med särskilt fokus på barnens perspektiv.

Föreläsningen handlar om hur olika aktörer som barn, föräldrar och professionellas symboliska makt och position definierar och formar stödstrategier. Det är en del av Hakima Karidars avhandling som behandlar professionellt stöd för barn med svårt sjuk eller avliden förälder inom specialiserad palliativ vård och deras möte i ett gruppstödsprogram för sörjande barnfamiljer. Hakima berättar också om ASIH-Lunds arbete med att tillämpa lagen gällande stöd till barn som anhöriga i det kliniska arbetet.

Johanna Schiratzki är gästprofessor i familjerätt vid Stockholms universitet och har tidigare haft professurer i välfärdsrätt, barnrätt och rättsvetenskap. Johanna leder forskningsprojekt om barns delaktighet i hälso- och sjukvården. Hon har varit del av debatt om patienters rättigheter vid livets slut. Bland hennes många publikationer kan nämnas Relationsrätt. Barn och föräldrar (2023) och Barnrättens grunder (7 uppl. 2019).

Föreläsningen tar avstamp i de lagförslag som presenteras i SOU 2024:60 ”Stärkt stöd till anhöriga. Ett mer ändamålsenligt stöd till barn och vuxna som är anhöriga”. Vad innebär lagförslaget — för barn, för föräldrar och olika yrkesgrupper? Hur påverkas balansen mellan barns rättigheter och vårdnadshavares ansvar?

241106 , institutionen för folkhälsa på Stockholms Universitet, poserar för ett porträtt under en fotografering den 6 november 2024 i Stockholm .
Foto: Maxim Thore / BILDBYRÅN / kod MT / MT0690

Stockholms universitet har tillsammans med Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland och Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) sedan 2022 genomfört en effektutvärdering av stödgrupper för barn 6-12 år som har föräldrar som missbrukar, har psykisk ohälsa eller där det förekommer våld i familjen. Över hundra barn har hittills medverkat i studien och projektet kommer att presentera preliminära resultat från studien.

Fotograf: Anna Tärnhuvud

Reyhaneh Ahangaran är legitimerad psykolog med KBT-inriktning. Hon har arbetat som psykolog sedan år 2009 och har erfarenhet från BUP, skola och medicinsk psykologi. Hon har även haft uppdrag för bland annat Rädda Barnen, UR och SVT. Som författare har hon skrivit fem böcker för barn om psykisk hälsa ur olika aspekter och en bok om barnpsykologi för viktiga vuxna.

Att prata känslor med barn är en skyddsfaktor för barns psykiska hälsa. Det är viktigt, roligt och samtidigt ibland så svårt! I denna föreläsning får du tips på olika sätt, verktyg och material att använda sig av i samtal med barn, med tyngdpunkt på barn som anhöriga.

Anna Norlén är leg psykolog, leg psykoterapeut, rektor och verksamhetschef på Ericastiftelsen. Våren 2025 disputerade hon på ett projekt med fokus på traumabehandling för barn i åldern 0–6 år. Anna Norlén har lång erfarenhet av stöd och behandling för barn och unga som drabbats av svåra påfrestningar och trauma i olika former.

Standby är ett pilotprojekt som ger barn och unga (0–24 år) samt deras närstående tillgång till kvalificerat, snabbt och flexibelt krisstöd i när de drabbats av självmord hos en närstående. Ericastiftelsen i Stockholm bedriver insatsen i samarbete med Polisområde Stockholm Syd och Nord samt Nationellt centrum för Suicidforskning och prevention (NASP).  Verksamheten finansieras genom projektbidrag från Folkhälsomyndigheten. Krisstödet syftar till att ge barn och unga kunskap och förståelse om vad självmord är, normalisera förlust- och sorgereaktioner och att stödja och underlätta kommunikation och sorgearbete i familjen samt vid behov vägleda till andra insatser.

Standby-modellen och preliminära resultat för utvärdering kommer att presenteras.

Anna Olsson

Jag är socionom och arbetar i förebyggande teamet på Utförarenheten Södermalms stadsdelsförvaltning. Min tjänst heter förebyggande socialsekreterare.

Min tjänst är uppdelat i två delar. Den ena delen är föräldraskapsstöd. Föräldrar kan söka enskilt samtalsstöd utifrån föräldrarollen. Det är då upp till fem samtal som inte är biståndsbedömda utom sker inom det som vi kallar för råd och stöd. Samtalen riktar sig till föräldrar med barn 0-24 år. Barnen kan också delta i samtalen. Jag håller även i föräldragrupper för föräldrar.

Den andra delen jobbar jag med samtal med barn i alla åldrar.  En stor del av dessa samtal är BRA samtal. Det kan då handla om många olika områden men vanligast är psykisk sjukdom hos förälder. Jag har senaste tiden träffat många barn vars syskon varit aktuella inom myndighetens utredningsgrupp och jag då träffar syskonen för BRA samtal. Jag träffar också barn i stödsamtal. Jag har utöver min tjänst uppdrag som utbildare i BRA-samtal för Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Irma Sahlin

Jag är familjebehandlare inom Uppsala kommun och arbetar främst med barn och unga på Trappan. Alla hos oss arbetar med alla delar. Trappan är ett anhörigstöd för barn och ungdomar 5-20 år som lever i familjer där det finns problem med alkohol/droger, psykisk ohälsa, konfliktfyllda separationer samt våld i hemmet. Vi ger också stöd till familjehemsplacerade barn. Vi ger stöd genom manualbaserade gruppträffar, enskilda råd-och-stödsamtal samt samtal enligt Rädda barnens Trappanmodellen (den ges som insats via socialtjänsten i nuläget)

Jag har gått socionomutbildning, gruppledarutbildning och Trappanmodellen hos Marie Cederschiölds högskola samt systemteori genom Nätverkskompaniet Mälardalen. Har även en kort tid arbetat som utbildare på Nationellt centrum för Kvinnofrid.

Maria Holmkvist 

Jag är mentalskötare i botten och har jobbat till och från med det sedan 1989 och som barnrättspilot/barnombud sedan 2009, sedan 2018 på Strängnäs psykiatriska öppenvård.

Mellan 2009-2018 jobbade jag med Beardslees familjeintervention som barnombud i Stockholm på Erstas psykiatriska mottagning, slutenvård och i barnrådet och från 2018 jobbar jag som så kallad barnrättspilot på Strängnäs psykiatriska öppenvårdsmottagning.  Håller BRA-samtal och utbildar i BRA-samtal samt jobbar som skötare i psykiatri med samtalsstöd. Sitter idag, liksom på Ersta i vårt psykiatriska barnråd för att utveckla samtliga avdelningars och mottagningars ansvar när det gäller råd, stöd och information till närstående barn.