Allt för många vet inte hur de kan hjälpa barn som är anhöriga
När barn och unga är anhöriga känner de ofta en stor oro och ensamhet. Det finns även barn som inte får tillräcklig omsorg och som tar ett orimligt stort ansvar i sin familj. Den 8-10 april kommer världens största barnrättskonferens, Barnrättsdagarna, att särskilt uppmärksamma frågan om barns rättigheter när de är anhöriga.
Stiftelsen Allmänna Barnhuset arrangerar konferensen som årligen lockar över 1000 deltagare.
– I dagsläget är det allt för många barn i Sverige som är anhöriga som inte får den hjälp de har rätt till. Barnrättskommittén är tydliga i sina rekommendationer till Sverige att utbudet av stöd och hjälp inte ska bero på var i landet man bor. Så ser det inte ut idag, säger Cecilia Sjölander, generalsekreterare för Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
Anhörigskap kan handla om olika saker, som psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller skada, dödsfall, missbruk, kriminalitet eller ekonomisk utsatthet. Varje barn som finns vid sidan om sin förälder, sitt syskon eller någon nära omsorgsperson har rätt att få stöd utifrån sina egna behov som anhörig och åldersanpassad information.
Cecilia Sjölander, generalsekreterare, Stiftelsen Allmänna Barnhuset
– Det finns registerstudier som visar att barn som växer upp i en familj där en förälder har ett missbruk, eller allvarlig psykisk eller fysisk ohälsa, löper betydligt större risk för eget missbruk, eller fysisk eller psykisk ohälsa i jämförelse med barn som inte är anhöriga. Det samma gäller för barn som har förlorat en förälder genom olycka, självmord eller våld, säger Cecilia Sjölander.
Barn som är anhöriga till en förälder som har ett missbruk eller en psykisk sjukdom löper också betydligt större risk för att själva utsättas för våld. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhusets kartläggning Våld mot barn 2022 var nästan hälften av eleverna, 47,3 procent, som levt med minst en vuxen med missbruksproblem, psykisk sjukdom och/eller kriminalitet multiutsatta, det vill säga utsatta för tre eller fler former av våld i jämförelse med 8,3 procent bland de elever som levt med vuxna som inte haft dessa problem.
– Det finns mycket att göra på det här området. Samhället i stort behöver höja kunskapsnivån och de som i sin profession möter familjer med allvarliga svårigheter behöver samverka, länka vidare och följa barn och föräldrar till rätt instans, både inom och mellan regioner och kommuner samt i förhållande till civilsamhällesorganisationer. Vi vuxna har ett ansvar att se till att barnet får stöd och information om sitt anhörigskap, men fortfarande är det många barn som inte uppmärksammas. Ofta för att det saknas resurser och tid, men också för att personal inte vet hur de ska gå till väga, avslutar Cecilia Sjölander.
Hur många barn är anhöriga i Sverige?
- Det kan handla om närmare 30 %, som växer upp med föräldrar som har någon form av kronisk fysisk sjukdom.
- Varje dag förlorar ungefär nio barn en förälder i Sverige. Det kan vara genom sjukdom, olycka självmord eller mord.
- En studie visade att 8 % hade minst en förälder som vårdats på grund av psykisk sjukdom och/eller missbruk av alkohol eller narkotika. Om öppenvård och missbruksrelaterade domar räknas in var det 17%.
- Om föräldrar med mildare former av psykisk ohälsa och riskbruk av alkohol och/eller narkotika inkluderas så kan närmare hälften av barnen i Sverige vara berörda under någon period av barndomen.
- Det är mer än dubbelt så vanligt att barn som lever med en vuxen med missbruksproblem, psykisk sjukdom, suicidproblematik och/eller kriminalitet är utsatta för våld av vuxna och mer än tio gånger vanligare att vara multiutsatt (utsatt för 3-5 former av våld) i jämförelse med övriga barn.
BRA-samtalsmodellen
Stiftelsen Allmänna Barnhuset arrangerar utbildningar i BRA-samtal (Barns Rätt som Anhöriga), som är en beprövad modell för att stödja personal inom kommuner, regioner och ideella organisationer i samtal med barn när de är anhöriga.
BRA-samtal är en enkel och flexibel modell utvecklad med utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen (HSL 5 kap. 7§), barnkonventionen och socialtjänstlagen. Syftet är att barn och unga ska få uttrycka sitt behov av information och hjälp när de är anhöriga. Målgrupp är barn 7-18 år.
