Lista på de projekt som beviljats forskningsmedel 2019

Effekter av mentaliseringsbaserad behandling i familjehemsvård.

Huvudsökande: Anna-Karin Åkerman. Linköpings universitet.

Syftet med studien är att undersöka en behandlingsmodell inom familjehemsvården, Treatment By Foster care (TBF). Sökande avser testa sambandet mellan behandlingsutfallet och anknytningsförmåga samt reflekterande förmåga hos behandlingsföräldern och barnet. Hypotesen som prövas är att dessa förmågor påverka behandlingens utfall. Detta görs genom filmade interaktioner, intervjuer och skattningsinstrument. Mätningarna upprepas vid tre tillfällen för att mäta eventuell förändring.

Skolförutsättningar för barn i familjehemsvård

Huvudsökande: Rikard Tordön. Linköpings universitet, Barnafrid.

Syftet är att undersöka hur familjehemsplacerade barns förutsättningar för skola ser ut på gruppnivå och hur dessa förändras efter Skolfams insats under två år och hur dessa förutsättningar påverkar behörighet till gymnasieskolan. Skolfam är en samverkansmodell som syftar till att öka familjehemsplacede barns förutsättningar för att klara sin skolgång. Kartläggningsdata kommer att sammanställas från alla Sveriges Skolfam-kommuner sedan modellens start 2005, vilket innefattar cirka 900 barn.

Familjehemsföräldrars kontakt med unga efter att vården avslutats

Huvudsökande: Ingrid Höjer. Göteborgs universitet.

Syftet är att öka kunskapen om eftervården och övergången från samhällsvård till vuxenliv. Att studera hur familjehemsföräldrar upplever kontakten med och relationen till ungdomen efter utflytt från familjehemmet. Intervjuer kommer att göras med före detta familjehemsföräldrar i Sverige och i Norge.

Barnsäkert – tidig upptäckt av psykosociala riskfaktorer i små barns hemmiljö och hjälp till åtgärd.

Huvudsökande: Steven Lucas. Uppsala universitet.

Fortsättning av pågående projekt. Syftet är att i tid förebygga och upptäcka barn som far illa och befinner sig i en riskmiljö. Ett frågeformulär på BVC (grundar sig på SEEK-modellen) om föräldrars mående och livssituation, ifylles vid fem tillfällen när barnet är mellan 0-4 år. Om risk för att barn far illa upptäcks ska rätt insatser sättas in i tid. Arbetssättet jämförs med kontroll-BVC som arbetar utefter vanliga rutiner.

Barns delaktighet i problemformuleringen vid kontakt med socialtjänstens öppenvård: villkor och gränser för serviceinsatser och myndighetsutövning i ärenden som rör barn

Huvudsökande: Mikael Skillmark. Hälsohögskolan Jönköping.

Syftet är att analysera hur personal inom socialtjänstens öppenvård hanterar serviceinsatsers villkor och gränser i möten med barn och föräldrar. Vilka överväganden som ligger bakom bedömningar och beslut samt hur frågan om anmälningsplikt hanteras i samtal med familjen. Barns delaktighet i problemformuleringen inom socialtjänstens serviceinsatser kommer studeras särskilt.

Sexting bland barn med neuropsykiatriskt funktionshinder

Huvudsökande: Jonas Búren. Göteborgs universitet.

Syftet är att undersöka förekomsten och eventuella risker med Sexting för barn i åldrarna 12-18 med neuropsykiatriskt funktionshinder (NPF). Datainsamlingens material kommer att jämföras med data från ett pågående projekt som undersöker sexting bland barn utan NPF.

Planeringsanslag

Nedan listas de projekt som Stiftelsen Allmänna Barnhusets styrelse beslutat att bevilja planeringsanslag för 2019.

Att upptäcka barn som far illa genom att rutinmässigt fråga om våld vid skolsköterskans hälsosamtal med eleven. En interventionsstudie för metodutveckling av elevhälsoarbetet

Huvudsökande: Lisbet Engh, Karlstads Universitet.

Syftet är att undersöka förutsättningarna för och utveckla ett instrument för skolsköterskor att rutinmässigt ställa frågor om våldsutsatthet. Studien kommer att undersöka huruvida rutinmässiga frågor hjälper eleven att avslöja – och skolsköterskan att upptäcka – utsatthet samt om frågorna väcker positiva eller negativa reaktioner och om det finns positiva eller negativa konsekvenser av att ställa den här typen av frågor till alla elever.

Child-Parent Psychotherapy för barn 0-6 år med erfarenhet av svåra livshändelser – två genomförbarhetsstudier

Huvudsökande: Karin Pernebo, Linnéuniversitetet.

Studiens syfte är att undersöka genomförbarheten av Child-Parent Psychotherapy (CPP) för barn i samhällsvård och barn i familjer som är i behov av tolk under behandling. Frågeställningarna innefattar om behandlingen är tillämpbar och hur barnen, barnens omsorgsperson och behandlaren upplever behandlingen samt eventuella effekter på psykisk hälsa.

”Jag vill bara vara glad” – små barns utvärdering av föräldrastöd och berättelser om utsatthet i hemmet

Huvudsökande: Karin Fängström, Uppsala universitet.

Fortsättning av pågående projekt. Projektets syfte är att studera hur yngre barn berättar om svårare upplevelser och känslor via den interaktiva intervjumetoden In my Shoes (IMS). Därefter kommer förskolebarn vars föräldrar genomgått föräldrastödsprogrammet Triple P att intervjuas med IMS om sina emotionella och praktiska erfarenheter av att föräldrarna fått stöd. Projektet kommer ge ny kunskap om barns upplevelser samt bana väg för intervjuer med yngre barn inom t.ex. hälso- och sjukvård, förskola och forskning