Ny forskning om föräldrars jakt på stöd till barn som utsatts för våld och sexuella övergrepp

En stor panel medverkade vid dagens rapportsläpp och presentation. Från vä: Carolina Jernbro, Lektor i Folkhälsovetenskap, Karlstad Universitet och sakkunnig våld mot barn, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Johanna Thulin, Lektor i socialt arbete, Linnéuniversitetet samt sakkunnig våld mot barn, Stiftelsen Allmänna Barnhuset,  Carl-Göran Svedin, Affilierad professor, Institutionen för socialvetenskap, Marie Cederschiölds högskola, Camilla Waltersson Grönvall, Socialtjänstminister, Regeringskansliet, Cecilia Sjölander, Generalsekreterare, Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
På skärmen, överst fr.v: Steven Lucas, Barnläkare och docent vid Institutionen för kvinnor och barns hälsa, Uppsala universitet, Camilla Pettersson, Utredare på Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF. Nederst fr.v: Amanda Nyberg, Projektledare Fjärde rummet och Forskningsansvarig, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Gudrun Lundgren, Utredare Socialstyrelsen. Längst t.hö:  Elisabet Näsman, Professor emeritus vid Sociologiska institutionen Uppsala universitet.

Idag presenterar Stiftelsen Allmänna Barnhuset två forskningsrapporter, skrivna på uppdrag av regeringen, om våld mot barn ur ett föräldraperspektiv. Den ena studien visar bl.a. att av de knappt tusen medverkande föräldrarna hade var fjärde använt våld mot sitt/sina barn. Den andra studien fokuserar på föräldrars erfarenheter när ett barn har utsatts för våld eller sexuella övergrepp av en jämnårig, en partner till föräldern eller en förälder. Här finns ett stort behov av en tydlig insatskedja och stödinsatser till barnen – något som påfallande ofta saknades.

Den ena studien är kvantitativ och kartlägger förekomst, den andra är en intervjustudie om våldets konsekvenser och vägen till stödinsats. Båda har dock ett föräldraperspektiv, något som senast studerades 2017. Även den forskningen framställdes av Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Kartläggningen – förekomst och attityder till våld som uppfostran

Kartläggningen heter ”Föräldraskap, våld och stöd – en nationell kartläggning”. Där har 985 föräldrar svarat på frågor om våld mot sina barn, partnervåld och attityder till våld i uppfostringsfrågor. De har också svarat på frågor om ekonomi, hälsa och föräldraskap.

En fjärdedel av föräldrarna hade använt någon form av våld mot sina barn, det senaste året. Det inkluderar fysiskt och psykiskt våld, samt försummelse. Psykiskt våld (16,7 %) och försummelse (8,2 %) är de vanligaste formerna av våld som föräldrar använder. Psykiskt våld kan t.ex innebära hot om fysiskt våld mot barnet eller hot om att lämna bort eller låsa hen ute från hemmet. Det kan också vara att slå eller kasta sönder något framför barnet.

– Det är viktigt att poängtera att det psykiska våldet upplevs särskilt allvarligt utifrån barnets perspektiv, det visar flera tidigare studier. Det har stora konsekvenser för barns hälsa och utveckling. Psykisk misshandel behöver uppmärksammas mer utifrån den kunskap vi har, säger Carolina Jernbro, forskare vid Karlstad universitet och huvudansvarig för studien.

Studien visar också att dålig ekonomi, riskbruk av alkohol och föräldrarnas utsatthet som barn, eller våld i nära relation, ökar risken för våld mot barn. Svårigheter att hantera barnets starka känslor och sina egna starka känslor var också kopplat till våld mot barnet.

Det är tydligt att föräldraskapsstöd behövs, både riktat och generellt. Var femte förälder i studien hade haft behov av professionellt stöd i föräldraskapet, framför allt föräldrar som hade ett barn med funktionsnedsättning och ensamstående föräldrar.

Intervjustudien – Föräldrars erfarenheter av samhällets stöd

Intervjustudien heter ”När ett barn varit utsatt för våld – föräldrars berättelser om våldets konsekvenser och vägen till stödinsats”. I studien deltog 14 föräldrar. Föräldrarna vittnade om att våldet kan ha fått olika konsekvenser för barnen där några har drabbats av ångestattacker, sömnsvårigheter, självskadebeteende, ätstörningar och svårigheter att hantera skolan.

Studien visar på en ojämlik tillgång till stöd.
– Vi kan se att tillgången till stöd många gånger är beroende av förälderns insats, vilket givetvis inte är bra. Några beskriver en jakt på stöd som snarast kan beskrivas som orientering i svår terräng utan vare sig karta eller kompass. Stöd behöver erbjudas av de professionella som möter familjen och det ska vara en del av en tydlig rutin, säger Johanna Thulin, lektor vid Linnéuniversitetet och huvudansvarig för studien.

Föräldrarna visade sig också sakna kunskap om var de kunde söka stödinsatser, många trodde att de i första hand skulle vända sig till BUP. När de avvisade därifrån fick de ingen information om var de kunde vända sig. Vare sig socialtjänstens öppenvårdsinsatser eller Barnahus var kända för familjerna.

Skolan har också varit viktig för flera barn, särskilt om gärningspersonen var en jämnårig. Här skilde sig erfarenheterna åt. Skolan kunde antingen vara en resurs, eller orsaka mycket stress hos både förälder och barn, beroende på vilket stöd de gav.

Barnkonventionen är tydlig – alla barn ska skyddas från alla former av våld och de har rätt till insatser vid behov.

– Den här studien visar att vi har en bit kvar innan vi kan säga till barnen att vi tillämpar deras konvention fullt ut. De skillnader som finns kan åtgärdas med rätt insatser och stöd i lagstiftning, säger Cecilia Sjölander, generalsekreterare för Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Stiftelsen Allmänna Barnhuset har på regeringens uppdrag arbetat fram modellen Det fjärde rummet. Slutsatserna där är att Barnahusen i Sverige kan stå som regionala kunskapscentrum med ansvar att samordna insatser och svara på frågor från både föräldrar och de barn som utsatts för våld och sexuella övergrepp. Det skulle göra det tydligt för både dem och professionella var kunskap och stöd finns.

– Om ett barn utsätts för våld eller sexuella övergrepp påverkar det givetvis hela familjen. Stödet behöver utformas därefter och studien bekräftar att stödet många gånger uteblir helt eller är bristfälligt, säger Cecilia Sjölander.

Ladda ner Föräldraskap, våld och stöd – en nationell kartläggning

Ladda ner När ett barn varit utsatt för våld – föräldrars berättelser om våldets konsekvenser och vägen till stödinsats

Läs mer om våra förslag på lösningar i rapporten Det fjärde rummet