Placerade barns skolgång får inte vara ett lotteri

DEBATT. Publicerad i Dagens Samhälle den 2 maj 2019.

Barn som blir placerade är en av de mest utsatta grupperna av barn. På nationell nivå lämnar nästan hälften av de placerade barnen grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Det finns förebyggande stöd för placerade barn så att de kan klara skolgången bättre – Skolfam gör skillnad i 23 av Sveriges 290 kommuner.

Anne-Marie Brodén
Ordförande, Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Cecilia Sjölander
Generalsekreterare, Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Skollagen är tydlig. Barnkonventionen lika så. Alla barn ska ha jämlika möjligheter att klara sin skolgång. Och för de barn som är särskilt utsatta blir skolan ofta central. Där finns många viktiga vuxna. Vuxna som kan kompensera för de ojämlika villkor som placerade barn växer upp under. Och skolan har ett särskilt uppdrag att ansvara för dessa barn. Det är varje enskild kommuns ansvar att säkerställa skolgången för de placerade barnen som finns i kommunen.

När ett barn omhändertas och placeras, i familjehem eller på annan institution, innebär det att föräldrarna eller vårdnadshavarna fråntas sitt ansvar för att skapa goda förutsättningar för barnet. Ansvaret läggs istället på samhället.

För att motverka utanförskap och ohälsa i vuxen ålder är en av de absolut viktigaste faktorerna skolan; att klara grundskolan och få behörighet till gymnasiet. Vi vet att placerade barn presterar avsevärt sämre än andra barn i skolan, men vi vet också att de presterar sämre än sina faktiska kognitiva förmågor. Dessa barn har alltså kapacitet för mer; men de får inte det stöd de behöver för att lyckas.

Sverige har fått kritik av FN:s barnrättskommitté för att barn i riskgrupper diskrimineras och för de stora kommunala skillnaderna. Den 1 januari 2020 inkorporeras barnkonventionen i svensk lag. Då blir kravet på att tillgodose barn deras rättigheter mer angeläget än någonsin.

I Sverige finns det en arbetsmodell där det aktuella familjehemmet, skolan och socialtjänsten samverkar för att barnet ska lyckas i skolan. Modellen heter Skolfam. Den är beprövad och beforskad. Genom modellen kartläggs barnets förmågor, kunskapsluckor och behov av ett särskilt team bestående av specialpedagog, psykolog och socialsekreterare. Teamet följer sedan kontinuerligt upp barnets skolgång till och med nionde klass. Alla kommuner som arbetar med Skolfam får också ta del av varandras kunskaper genom det särskilda Skolfam-nätverket.

Resultaten är slående. För barn som fått stöd av Skolfam uppnår hela 79,1% gymnasiebehörighet. Till skillnad mot Socialstyrelsens senaste siffror som visar att endast 50–60% av de barn som blir placerade går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. Framgångsfaktorer som identifierats av Skolfambarnen och Skolfams medarbetare är bland annat:

• att barnet placeras i centrum av sitt eget liv och sin skolgång
• att det täta samarbetet mellan familjehemmet, skolan och socialtjänsten är viktigt för det enskilda barnet

Skolfam finns för tillfället endast i 23 av Sveriges 290 kommuner. Det ska inte vara så att placerade barns skolgång – och därmed barnets möjligheter att skapa sig goda förutsättningar i livet, ska vara beroende av vilken kommun barnet bor i. Skolfammodellen finns för alla kommuner som önskar. Använd den!

Här finns mer information om Skolfam.

Du kan också kontakta den nationella samordnaren för Skolfam, Monica Achá Sonesson direkt, 073-516 17 52, monica.a.sonesson@allmannabarnhuset.se