Remissvar: Nya regler om utländska föräldraskap och adoption i vissa fall (SOU2021:56)
Stiftelsen Allmänna Barnhuset har tagit del av betänkandet Nya regler om utländska föräldraskap och adoption i vissa fall (SOU2021:56) och har lämnat in sina synpunkter i ett remissvar till Justitiedepartementet.
Sammanfattning
Stiftelsen Allmänna Barnhuset har tagit del av utredningens förslag och kommer inte i detta remissvar att ta ställning för eller emot surrogatarrangemang som fenomen, då detta ligger utanför vår expertis. Vårt uppdrag är att se till att barnets rättigheter tillgodoses i alla barnets livsskeden och under alla tänkbara omständigheter. Därav förs argument för eller emot utredningens förslag med barnets bästa som utgångspunkt. Stiftelsen Allmänna Barnhuset välkomnar förslagen som har tagits fram, med tillägg om att fler åtgärder och förslag behöver utarbetas. Förslagen är inte tillräckliga för att tillgodose barnets rättigheter vid surrogatarrangemang.
Stiftelsen Allmänna Barnhuset välkomnar flera av utredningens förslag
Stiftelsen Allmänna Barnhuset tillstyrker samtliga förslag och bedömningar. Stiftelsen Allmänna Barnhuset välkomnar utredningen och förslagen som innebär ett stärkt skydd för de barn som tillkommit genom surrogat i utlandet och bedömer dem vara ett steg i rätt riktning.
För att fullt ut eliminera den rättsliga sårbarhet som riskerar att drabba barn som tillkommit genom surrogatarrangemang bedömer Stiftelsen Allmänna Barnhuset inte att utredningens förslag är att betrakta som tillräckliga. Det är av största vikt att alla barn får sina rättigheter tillgodosedda och barn som kommit till med hjälp av surrogat är en grupp barn som idag riskerar att försättas i mycket sårbara rättsliga och emotionella situationer.
Fler förslag behöver tas fram för att tillgodose barnets rätt till privatliv, artikel 8 i barnkonventionen, samt artikel 7, barnets rätt till sin identitet och att få veta om sitt ursprung. Under generella synpunkter lämnar Stiftelsen Allmänna Barnhuset sina kommentarer vad gäller att frågan inte får anses avslutad, eftersom ett rättsligt vakuum för barn i internationella surrogatskap kvarstår.
Generella synpunkter på utredningen
Skyldighet att informera barnet om sitt ursprung
Artikel 8 i barnkonventionen garanterar inte någons rätt att bilda familj eller att adoptera ett barn. Det innebär att krav kan ställas på familjer som fått samhällets eller omvärldens hjälp att bilda familj, trots att inte motsvarande krav ställs på föräldrar som inte fått hjälp med att bilda familj. Resonemanget i Utredningen om modernare adoptionsreglers (SOU 2009:61), som resulterade i lag (2018:1288), om att införa en skyldighet för adoptivföräldrar att så snart det är lämpligt informera barnet om sin adoption bör på liknande premisser appliceras i den här utredningen. Det nuvarande kravet ställs på båda de föräldrar som gemensamt adopterar ett barn.
Vad gäller surrogatarrangemang blir det problematiskt att skyldigheten att informera sitt barn endast omfattar den förälder som adopterar barnet. Vanligen är en av de tilltänkta föräldrarna genetisk förälder till barnet och den andra föräldern blir på pappret barnets adoptivförälder. Utifall att den tilltänkta modern, eller den av fäderna som inte är genetisk far till barnet, avlider försvinner skyldigheten att informera barnet och barnets rätt att få information om sitt ursprung riskerar att inskränkas. Lagkravet (2018:1288) som också fastställs i barnkonventionen artikel 7 bör på samma sätt som när ett barn, som inte tillkommit genom surrogat, adopteras av två föräldrar omfatta båda barnets tilltänkta föräldrar vid surrogatarrangemang.
Rättsligt föräldraskap för barn i internationella situationer
Stiftelsen Allmänna Barnhuset vill också särskilt lyfta den juridiska sårbarhet som för närvarande drabbar de barn som tillkommer genom surrogatarrangemang. I länder där surrogatarrangemang är tillåtet anses de tilltänkta föräldrarna vara barnets föräldrar, i Sverige anses den födande kvinnan vara barnets mor. Detta resulterar i att de två berörda staterna tillskriver olika personer föräldraskapet för det barn som tillkommit genom ett internationellt surrogatarrangemang. Det mycket kända fallet med flickan Bridget, som föddes i Ukraina med amerikanska tilltänka föräldrar, som på grund av hennes funktionsnedsättning vägrade hämta hem henne till USA är inte det enda barnet som kommit till genom surrogatarrangemang och lämnats kvar föräldralös i födelselandet. Att sätta barn till världen med samhällets hjälp utan att garantera detta barn en eller två vårdnadshavare, och därigenom medborgarskap, från livets start är inte försvarbart.
Eftersom Sverige inte tillåter surrogatarrangemang utförda i Sverige ligger detta utanför vår jurisdiktion. Därför behöver lagstiftningen i dessa internationella situationer ses över ytterligare. Arbetet behöver bedrivas på ett internationellt plan, tillsammans med nationer som har en liknande surrogatlagstiftning som den i Sverige, så som i de nordiska länderna. Institutioner och organisationer som är experter på barnets rättigheter behöver vara en självklar del av detta arbete. Dialog behöver också föras med stater med olikutformad lagstiftning för att nå en samsyn och söka svar på vad vi som enskilda stater kan göra för att fylla det rättsvakuum som kvarstår i väntan på att det internationella samfundet presenterat tillämparbara förslag och åtgärder. Stiftelsen Allmänna Barnhuset rekommenderar att nära följa de förslag som tas fram i föräldraskaps/surrogatprojektets EU-expertgrupp och den slutrapport som kommer att presenteras år 2023 (Report of the Experts’ Group on the Parentage / Surrogacy Project (meeting from 5 to 9 July 2021)