Remissvar på promemoria Barnets bästa när vård enligt LVU upphör

Vi framför till regeringen att en bredare och mer genomgripande översyn av hela det regelverk som omgärdar social barnavård, samhällsvård, vårdnadsfrågor och adoptioner skulle behövas och upprepar vår efterlysning av en särskild barn- eller barnrättslag.

I promemorian föreslår regeringens utredare, kanslirådet Charlotte Lönnheim förändringar i lagtexter som syftar till att öka möjligheterna att värna barnets rätt när samhällsvård under tvång upphör. Stiftelsen Allmänna Barnhuset är över lag positiva och tillstyrker inriktningen på förslagen i promemorian, men menar att utredaren varit för återhållsam för att förslagen ska få avsedd effekt. Förslagen och våra synpunkter på dessa går i huvudsak att sammanfatta enligt detta:

• En skärpning av villkoren för socialnämnden att besluta om att vården ska upphöra först när omständigheterna som föranledde vården förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt.
  Stiftelsen Allmänna Barnhuset tillstyrker detta förslag.
• En skyldighet för socialnämnden att överväga förutsättningar för att ansöka hos förvaltningsrätten om flyttningsförbud, i samband med överväganden om vården fortsatt behövs.
  Stiftelsen Allmänna Barnhuset tillstyrker detta förslag. Vi anför att detta förfarande kan vara svårt att förstå för allmänheten och uppfattas som ett omständligt sätt att värna barnets bästa när tvångsvård upphör. Men det kan vara ett tidigare oprövat och mer pragmatiskt sätt att komma runt de hinder för rationell lagreglering av barnets rättigheter som Europakonventionen om mänskliga rättigheter, artikel 8, sätter upp inom detta område.
• Tidigarelagt övervägande i socialnämnden om överflyttning av vårdnad till familjehemmet från dagens tre, till två år i samma familjehem.
  Stiftelsen Allmänna Barnhuset tillstyrker delvis detta. Vi menar att det är ett steg i rätt riktning mot att ge samhällsvårdade barn mer stabila, långsiktiga och förutsägbara livsvillkor. Men vi anför att en lagstyrd individanpassad strategisk vårdplanering vore ett bättre sätt att kunna anpassa vården till barnets behov, dess ålder och omständigheter i övrigt. I denna strategiska vårdplan skulle inriktning mot återförening eller mer permanent vård kunna anges, tillsammans med tidpunkter för avstämningar och eventuell överflyttning av vårdnad. Vi efterlyser också en mer tydlig genomlysning och reglering av kommuners möjligheter att ge annat än ekonomiskt stöd efter en överflyttning av vårdnaden.
• Uppföljning av barnets situation efter avslutad vård enligt LVU i 6 månader, utan vårdnadshavares samtycke.
  Stiftelsen Allmänna Barnhuset avstyrker detta förslag. Vi vitsordar harmoniseringen till motsvarande bestämmelser i Socialtjänstlagen och välkomnar den utökade tiden för uppföljning, men anför att 6 månader inte är en tillräckligt lång tid för att kunna upptäcka eventuella missförhållanden, eller kvarstående vårdbehov. Vi föreslår i stället att 12 månader efter återförening vore en mer ändamålsenlig period, med potential att kunna tillgodose barnets bästa.
• Befogenhet för socialnämnden att besluta om drogtester av vårdnadshavare och föräldrar till barn som vårdas enligt LVU, inför umgänge och prövning om vård enligt LVU ska upphöra.
  Stiftelsen Allmänna Barnhuset tillstyrker detta förslag. Missbruksproblematik hos vårdnadshavare är en mycket vanlig anledning till att barn omhändertas och drogtester skulle i dessa fall kunna utgöra dels en skärpning av barnets rätt till drogfritt umgänge med betydelsefulla vuxna, dels kunna bidra med ett bättre underlag om varaktigheten i drogfrihet vid prövningar om vård ska upphöra, i de fall missbruk varit aktuell i problembilden. Dock anför vi att socialnämndens rätt att besluta om drogtester borde gälla under hela uppföljningsperioden, inte upphöra vid tidpunkten för tvångsvårdens upphörande, som utredaren föreslår. Påfrestningarna som en återförening kan medföra, ökar risken för återfall i missbruk och därav följer att behovet om drogtest kvarstår för att kunna tillgodose barnets bästa.

Rikard Tordön, sakkunnig för barn i samhällsvård har varit föredragande.

Styrelsen för Stiftelsen Allmänna Barnhuset beslutade 31 maj att ställa sig bakom remissvaret.

Läs Stiftelsen Allmänna Barnhusets remissvar i sin helhet här (pdf).