Vi välkomnar frågeställningarna från FN:s Barnrättskommitté

8 september 2020 | Nyhet

Första veckan i juli 2020 träffades FN:s Barnrättskommitté online för att gå igenom alla inkomna rapporter gällande Sverige. Mötet resulterade i en lista över områden där de anser att Sverige behöver förbättra sitt barnrättsarbete (List Of Issues Prior to Reporting, LOIPR[1]). Listan finns sedan den 10 juli 2020 tillgänglig på FN:s webbplats. Vi på Stiftelsen Allmänna Barnhuset välkomnar listan som berör flera av de områden vi arbetar med.

Inför antagandet av listan skickade vi på Stiftelsen Allmänna Barnhuset in en alternativ rapport till Barnrättskommittén. Rapporten innehöll vår bedömning av hur Sverige så här långt har förverkligat barnets rättigheter. Vi valde att fokusera på fyra specifika områden som vi arbetar med:

  • Barn i samhällets vård
  • Barn som utsätts för våld
  • Barn som anhöriga
  • Barn i separation och/eller vårdnadstvist

Vår rapport byggde på Barnrättskommitténs tidigare rekommendationer till Sverige, en beskrivning av nuläget genom den senaste forskningen, våra utvecklingsarbeten och erfarenheter från möten med yrkesverksamma och från barn själva. Mot bakgrund av detta kan vi konstatera att fler åtgärder krävs i Sverige – både nationellt, regionalt och kommunalt för att säkerställa att barnets rättigheter uppfylls.

 

Här följer en presentation av våra förslag till förbättring, hur vi arbetar med frågorna just nu och vad FN:s Barnrättskommitté anser är viktigt för Sverige att prioritera inom varje sakområde.

Barn i samhällets vård och deras rätt till utveckling, en god hälsa, information, delaktighet och en god utbildning.

Våra förslag:

  • Barn som blir omhändertagna och placerade i samhällets vård ska erbjudas bästa möjliga utveckling.
  • Vi kan konstatera att barnets rätt till information och delaktighet brister vid en placering samt under och efter en placering.
  • Barnets rätt till utveckling, en god hälsa samt en god utbildning skiljer sig åt beroende på var i landet ett barn blir placerat.
  • För att säkerställa att alla barn i samhällets vård, oavsett vårdform, får samma rättigheter behövs en tydligare nationell styrning och satsning så att insatser och modeller som riktar sig till alla placerade barn fortsätter att utvecklas, arbetas fram och följs upp.

FN:s önskemål till Sverige om barn i samhällets vård:

  • I LOIPR skriver Barnrättskommittén bland annat att de önskar att Sverige lämnar information om de åtgärder som vidtagits för att i praktiken eliminera diskriminering av barn i marginaliserade och utsatta situationer, inklusive barn i samhällets vård.
  • De önskar även information gällande vilka åtgärder som vidtagits för att ge olika stöd till familjehem och föräldrar till barn som återvänder till sina familjer efter att ha varit placerade.
  • Barnrättskommittén vill även se vilka åtgärder som vidtagits för att ta itu med de kommunala skillnaderna och förbättra utbildningsresultaten för barn i utsatta situationer, inklusive barn i samhällets vård.
  • De efterfrågar även planer på att genomföra rekommendationerna i rapporten från utbildnings- och forskningsministeriet som utfärdades 2020 – bland annat för att minska skolsegregationen och förbättra resursfördelningen inom utbildningssektorn.

 

Barn som utsätts för våld och deras rätt till skydd, utveckling, information, delaktighet samt stöd och rehabilitering.

Våra förslag:

Sverige har antagit Agenda 2030. Trots det saknar Sverige en tydlig nationell riktning och sammanhållen aktör kring våld mot barn. Stiftelsen Allmänna Barnhuset anser att:

  • Sverige behöver en nationell strategi samt nationell handlingsplan kring våld mot barn.
  • Sverige behöver systematiskt samla in nationella data kring våld mot barn vart femte år.
  • Kompetensutveckling hos yrkesverksamma som möter barn måste i högre grad prioriteras för att öka upptäckten, för att öka barnets tillgång till stöd och behandling och för att erbjuda behandling på olika nivåer utifrån barnets behov.
  • Vi kan konstatera att barn som utsätts för våld eller övergrepp inte får den rehabilitering och tillgång till lämplig vård som de har rätt till.
  • Det krävs en nationell lagstiftning som gör det möjligt för samverkande myndigheter att dela och samla information.

FN:s önskemål till Sverige:

  • Barnrättskommittén tar i LOIPR upp vikten av en övergripande strategi och handlingsplan för att bekämpa alla former av våld mot barn och skriver att de önskar information kring vilka åtgärder som vidtagits för att bedöma omfattningen, orsakerna till och arten av övergrepp mot barn och vanvård och ta itu med de bakomliggande orsakerna till sådant våld, bland annat genom informationsinsatser för allmänheten och tilldelning av tillräckliga mänskliga, tekniska och ekonomiska resurser.
  • Barnrättskommittén lyfter även vikten av att förebygga och skydda barn från sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp, inklusive sexuellt utnyttjande och övergrepp på internet och könsrelaterat våld mot flickor.
  • Barnrättskommittén vill även att Sverige säkerställer att barn som upplever våld, övergrepp eller försummelse, inklusive från sin förälder eller vårdgivare, får tillräckligt stöd samt att Sverige tillhandahåller utbildning för berörda yrkesutövare, inklusive lärare, hälso- och sjukvårdspersonal, personal vid institutioner och socialarbetare, om hur man känner igen tecknen på misshandel av barn.
  • I LOIPR önskar barnrättskommittén att Sverige ser över möjligheten att ta fram en lagstiftning på nationell nivå med syfte att reglera och samordna barnahus för att säkerställa övergripande kvalitetsstandarder, bland annat för rättsmedicinska intervjuer, medicinsk utvärdering och terapeutiskt stöd till alla barn som är offer, oberoende av var de bor.
  • I Sveriges kommande rapport till barnrättskommittén önskar de att Sverige presenterar siffror på antalet fall av våld mot barn, inklusive övergrepp, vanvård, våld i hemmet samt sexuellt utnyttjande och övergrepp i och utanför hemmet, som har rapporterats till myndigheterna, utretts och åtalats och de sanktioner som införts gentemot gärningsmän, ytterligare uppdelade efter typ av brott. De poängterar även vikten av att bedriva forskning och samla in uppgifter om våld mot barn med funktionsnedsättning.

 

Barn som anhöriga och deras rätt till utveckling, information, delaktighet, stöd och en god utbildning.

Det är många barn som är anhöriga till en förälder eller en annan vuxen som dom bor tillsammans med, och som kan ha ett missbruk, en psykisk sjukdom, en psykisk funktionsnedsättning eller en allvarlig sjukdom eller skada.

Våra förslag:

  • Vi kan konstatera att det finns brister inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården i att uppmärksamma dessa barn.
  • För att stärka barn som anhöriga och deras rättigheter krävs en fortsatt transformering i socialtjänstlagen.
  • Kompetensutveckling hos yrkesverksamma som möter barn måste i högre grad prioriteras för att öka upptäckten och öka barnets rätt till information, delaktighet och tillgång till stöd och insatser.

FN:s önskemål till Sverige:

  • Respekt för barnets åsikter är en fråga som Barnhuset ofta lyfter gällande barn i utsatta situationer. Barnrättskommittén efterfrågar hur Sverige avser effektivt genomföra barnets rätt att höras i alla beslut som påverkar henne eller honom i relevanta rättsliga och administrativa förfaranden, inklusive de som rör, vårdnad, boende och umgänge, placering i alternativ vård och våld i hemmet, utan krav på samtycke från föräldrar eller vårdnadshavare. De vill även se att Sverige främjar ett meningsfullt deltagande av barn inom familjen, samhället, skolan och i beslutsfattande som påverkar barn, på både regional och kommunal nivå, bland annat genom medvetandehöjande aktiviteter; samt att alla berörda yrkesgrupper, inklusive lärare och socialarbetare, får utbildning i barnets rätt att bli hörd och få sin åsikt beaktad.

 

Barn som lever med föräldrar som har eller ska separera eller befinner sig en vårdnadstvist och deras rätt till utveckling, information, delaktighet, skydd samt stöd och insatser.

Våra förslag:

  • Principen om barnets bästa kring vårdnad, boende och umgänge följs för lite i praktiken. Vi kan konstatera att barnets rätt till information och delaktighet inte är en prioriterad fråga. Konsekvensen blir att barnet inte får tillgång till det stöd och de insatser som det är i behov av.
  • Vi anser att det behövs metoder för att tidigt upptäcka och erbjuda insatser till både barn och föräldrar. Som ett led i arbetet för att tidigt upptäcka anser Stiftelsen Allmänna Barnhuset att lagstiftaren borde driva på och skapa förutsättningar för att utveckla och implementera metoden Doors och barn Doors i Sverige.
  • Vidare ser Stiftelsen Allmänna Barnhuset att socialtjänstlagen behöver förtydligas och omformuleras kring syftet med samarbetssamtalen till att omfatta att barnets bästa ska vara avgörande.
  • Stiftelsen Allmänna Barnhuset kan konstatera att det krävs en förändring i lagstiftningen så att barn aldrig ska tvingas till umgänge med en förälder som mördat den andre föräldern samt att vårdnadshavare som mördat ett barns förälder fråntas vårdnaden om barnet.

FN:s önskemål till Sverige:

  • Barnrättskommittén efterlyser information kring hur Sverige arbetar med att implementera barnets bästa. De önskar se vilka åtgärder som vidtagits för att se till att barnets rätt att få sitt bästa som primärt övervägande integreras i och konsekvent tillämpas i alla lagstiftnings-, förvaltnings- och domstolsförfaranden och beslut, bland annat särskilt de som gäller vårdnad och umgänge.
  • Gällande barns rätt till sin familj önskar de att synpunkterna från barn ges vederbörlig hänsyn i beslut om boende och umgänge med den förälder de inte lever med, bland annat genom att se till att relevanta yrkesgrupper har sakkunskap i att intervjua barn och bedöma barns berättelser samt att faktorer som en förälders missbruk, psykisk sjukdom eller våld mot eller mord på den andra föräldern ges vederbörlig hänsyn i beslut om barns boende och deras umgänge med den förälder de inte lever med.
  • De önskar även att Sverige ändrar utlänningslagen och annan lagstiftning för att avskaffa undantaget olämplighet och effektivt genomföra barnets rätt att höras i alla beslut som påverkar henne eller honom i relevanta rättsliga och administrativa förfaranden, inklusive de som rör vårdnad, boende och umgänge, placering i alternativ vård och våld i hemmet, utan krav på samtycke från föräldrar eller vårdnadshavare.

 

[1] LOIPR är en offentlig förteckning över begränsade frågor som Barnrättskommittén antar på grundval av en dokumentöversyn, inklusive rapporter som utarbetats av Unicef och FN-organ, icke-statliga organisationer, barn, nationella råd, ombudspersoner och andra intressenter. LOIPR arbetas fram av kommittén utan att använda någon information som staten lämnat i förväg.

Har du frågor?

kontakta vår pressansvariga