Skolan spelar en avgörande roll för familjehemsplacerade barns utveckling och framtid. Genom Skolfam får skolan stöd att tidigt identifiera elevens styrkor och behov, planera rätt insatser och följa upp att stödet leder till utveckling. Skolfam är en forskningsbaserad arbetsmodell där skola, socialtjänst och familjehem arbetar tillsammans med ett gemensamt mål – att varje barn ska få möjlighet att nå sin fulla potential och lämna grundskolan med behörighet till gymnasiet.

Varför behövs Skolfam?

Barn i familjehem har ofta samma förmåga att lyckas i skolan som andra barn, men når ändå betydligt lägre skolresultat. Många har erfarenheter av omsorgsbrister, trauma eller upprepade skolbyten som påverkat deras möjligheter att lära.

Forskning visar samtidigt att en fungerande skolgång är den starkaste skyddsfaktorn vi känner till. Goda skolresultat minskar risken för framtida ohälsa, arbetslöshet, kriminalitet och utanförskap.

Skolfam hjälper skolan att arbeta systematiskt och förebyggande så att elever får rätt stöd i rätt tid.

Manual och ramverk

Skolfams arbete är manualbaserat, manualen beskriver hur vi arbetar i modellen. Där finns också de tester som används vid kartläggningarna samt hur barns delaktighet ska säkerställas.

Läs mer

Kartläggningen gav en ny bild av elevens situation

En skola uttryckte oro för hur en elev hade det i familjehemmet. Kartläggningen visade att eleven mådde bra, men att kommunikationen mellan skolan och familjehemmet hade brustit. Istället för en omplacering kunde fokus läggas på att stärka samarbetet mellan de vuxna runt barnet.

Kunskapsluckor upptäcktes i tid

En elev uppfattades som duktig i matematik eftersom undervisningen verkade fungera väl. Den pedagogiska kartläggningen visade däremot stora kunskapsluckor inom grundläggande matematik. Med riktade stödinsatser kunde eleven snabbt börja komma ikapp.

Tidiga insatser gav stark utveckling

En elev med stora språkliga svårigheter fick tidigt stöd utifrån kartläggningen. Genom ett multisensoriskt arbetssätt och ett nära samarbete mellan skola och familjehem utvecklades läsförmågan snabbt. Redan i årskurs 1 kunde eleven följa den ordinarie undervisningen med gott resultat.

Uppföljningen visar vad som fungerar

Den andra kartläggningen visade att en elev gjort stora framsteg i läsning, medan matematikutvecklingen inte följt samma positiva utveckling. Resultatet gjorde att skolan kunde sätta in nya stödinsatser och justera undervisningen utifrån elevens aktuella behov.

Kartläggning barnets psykiska hälsa och beteende

Rolfs skola hade uttryckt oro till socialtjänsten för hur Rolf egentligen mådde i familjehemmet, vilket ledde till att socialtjänsten förberedde en omplacering. Utfallet i kartläggningen visade emellertid att Rolf inte hade några känslomässiga avvikelser. SDQ visade tydligt att Rolfs egna och familjehemmets svar var samstämmiga, medan lärarens svar signalerade höga värden på skalan för emotionella symptom.

Det visade sig i det fortsatta arbetet att en gammal konflikt mellan familjehemmet och skolan fortfarande gav återverkningar. I stället för att omplacera Rolf kunde socialtjänsten tillsammans med Skolfam-teamet fokusera på att stärka en förtroendefull dialog mellan skolan och familjehemmet.

Normerad pedagogisk kartläggning

Axel ansågs vara duktig i matematik. Vid kartläggningen framkom att han tillhörde de tre procent i sin åldersgrupp som hade lägst antal rätt vid en matematikmätning. Han hade lätt för att förstå när klassläraren förklarade saker och därför uppfattade hon det som att Axel egentligen klarade av uppgifterna, men att det handlade om på vilket humör han var.

Det visade sig i stället handla om stora kunskapsluckor inom den grundläggande matematiken. Teamet kunde föreslå insatser som hjälpte Axel att fylla igen kunskapsluckorna och komma till samma nivå som resten av klassen.

Vikten av läsförmåga

Lisa, som hade svårigheter i sin språkliga utveckling, kunde endast en bokstav när Skolfam gjorde bokstavskontrollen vid sex års ålder. Då Lisa redan hade fått kontinuerliga stödinsatser av specialpedagog och logoped på grund av fonologiska problem var det tveksamt hur hennes läs- och skrivutveckling skulle komma att se ut. Teamet rekommenderade att Lisa skulle få använda sig av fler sinnen för att komma till rätta med svårigheterna. Ett multisensoriskt arbetssätt skulle hjälpa henne att minnas hur man knyter ett ljud till en bokstav.

Familjehemmet lade ner ett stort arbete för att Lisa skulle lära sig fler bokstäver. Vid skolstarten kunde hon nästan alla och fick därmed lätt att hänga med i den ordinarie läs- och skrivundervisningen. Hon lärde sig läsa med bra flyt redan i årskurs ett, vilket är mycket ovanligt för barn som enbart kan enstaka bokstäver vid sex års ålder. Att sätta in insatser tidigt är en mycket stark framgångsfaktor för den fortsatta skolgången.

Betydelsen av den uppföljande kartläggningen

Olof hade på två år förbättrat sina resultat i läshastighet och läsförståelse rejält. Från ett värde på den nedre delen av stanineskalan låg han nu på medelnivån. Olof och hans klasslärare hade sedan den första kartläggningen arbetat med MG-programmet (datoriserat läs- och stavningsprogram) för att öka hans läsflyt, vilket hade lett till att Olof hade kunnat byta till en läsgrupp med skickligare läsare.

Olofs matematikresultat hade inte utvecklats lika positivt, trots att teamet redan efter den första kartläggningen hade uppmärksammat hans kunskapsluckor från årskurs två. Det var samma år som han hade flyttat till sitt familjehem och mycket hade hänt i hans liv som gjorde att han hade haft svårt att ha fokus på skolarbetet. Klassen bytte matematiklärare vid tre tillfällen under de två åren mellan kartläggningarna och det hade därför varit svårt att få kontinuitet i arbetet med att fylla igen Olofs kunskapsluckor.

Den senaste matematikläraren hade uppfattningen att han var ikapp sina klasskamrater. Vid återkopplingsmötet efter kartläggning 2 stod det klart att kunskapsluckorna trots allt fanns kvar och att Olof behövde snabba insatser i matematik. Resultaten från andra kartläggningen blev en tydlig signal till skolan att vidta åtgärder.

Jag vill klara skolan!

Skolfam utvecklades i Helsingborgs stad 2005 i samarbete med professor Bo Vinnerljung och lektor Eva Tideman. Sedan dess har modellen följts av ett flertal vetenskapliga studier som visar positiva resultat för familjehemsplacerade barns skolgång.

Resultaten visar bland annat att:

• barn som deltagit i Skolfam når gymnasiebehörighet i betydligt högre utsträckning än andra familjehemsplacerade barn,
• arbetet ger bättre samverkan mellan skola, socialtjänst och familjehem,
• tidiga och långsiktiga insatser ger störst effekt,
• kartläggning och systematisk uppföljning leder till mer träffsäkra stödinsatser.