Det är svårt att säkert uppskatta hur många barn som är anhöriga under sin uppväxt och mörkertalet är stort. Det finns ingen sammanställd övergripande statistik för hela målgruppen som inbegrips i BRA-modellen, och det finns många luckor som skulle behöva fyllas.
Många barn, det kan handla om närmare 30 %, växer upp med föräldrar som har någon form av kronisk fysisk sjukdom. En studie visade att 8 % hade minst en förälder som vårdats på grund av psykisk sjukdom och/eller missbruk av alkohol eller narkotika. Siffran stiger till 17% om de inkluderas som vårdats i öppen vård pga missbruk eller psykisk ohälsa samt har dömts för rattfylleri eller narkotikabrott. Om föräldrar med mildare former av psykisk ohälsa och riskbruk av alkohol och/eller narkotika inkluderas så är det sannolikt att närmare hälften av barnen i Sverige är berörda under någon period av barndomen.

Socialstyrelsen publicerade 2013 en sammanfattning av kunskapsläget som bygger på
forskning, erfarenheter från professionen och de som själva varit anhöriga som Utgångspunkten är att om barnens behov uppmärksammas och de får stöd så kan deras situation förbättras både nu och på sikt. Några ytterligare slutsatser som kan sammanfattas är:

• Olika anhörigskap har flera gemensamma konsekvenser för barnen; oro, familjehemligheter, ökat ansvarstagande, skuld- och skamkänslor, otillgängliga föräldrar. Därför behöver professionen verka för ”en så bra situation som möjligt i barnets vardag här och nu”.
• Negativa konsekvenser för barn går att förebygga genom att minska riskfaktorer och
  öka skyddsfaktorer, till exempel genom nätverk, en stödjande vuxen, att prata om sin
  oro, bra familjerelationer och stöd i skolarbetet.
• Det finns forskning som visar att kommunikation om de svårigheter föräldern har är viktig för hela familjens hälsa.

Det är alltför många barn och unga som idag inte får den information och det skydd och stöd som de har rätt till. Forskning visar att detta ökar risken att utveckla både egen fysisk och psykisk ohälsa. När det gäller familjer med missbruk och psykisk ohälsa är det även risk att barn utsätts för våld. En studie visar att bland elever som levt i en familj med missbruk var det betydligt högre risk, 32%, att utsättas för allvarliga formera av fysiskt våld, jämfört med 7% i familjer utan missbruk. Samma mönster gäller även olika former av barnmisshandel i familjer med en vuxen som är eller har varit psykiskt sjuk.

Ta del av aktuell kunskap, forskning och rapporter på NKA, Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Hjern et al (2013), ”Barn som anhöriga: hur går det i skolan? Rapport 2 från projektet ”Barn som anhöriga” från CHESS, Stockholms universitet/Karolinska Institutet i samarbete med Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet Stockholms universitet/Karolinska Institutet”. Nka Barn som anhöriga 2013:3.

Hjern och Manhica (2013), ”Barn som anhöriga till patienter i vården – hur många är de? Rapport 1 från projektet ’Barn som anhöriga’ – en kartläggning”. Nka Barn som anhöriga 2013:1.

Jernbro och Janson (2017), Våld mot barn 2016 – En nationell kartläggning. Stiftelsen Allmänna barnhuset.

Socialstyrelsen, 2013-6-6. Barn som anhöriga. Konsekvenser och behov när föräldrar har allvarliga svårigheter eller avlider.

Socialstyrelsen, 2020-6-6851, Stärkt stöd till barn som anhöriga. Slutrapport från regeringsuppdarg 2017-2020).