Barnhuset har träffat FN:s barnrättskommitté

– 2020 skickade Stiftelsen Allmänna Barnhuset en egen rapport till barnrättskommittén utifrån våra erfarenheter i flera utvecklingsprojekt och forskning. Stiftelsen Allmänna Barnhuset framförde att Sveriges arbete behövde stärkas på en rad områden. Nu har barnrättskommittén läst rapporten och givit Stiftelsen Allmänna Barnhuset möjligheten att närvara vid CRC Pre-Sessional WG för att svara på frågor från barnrättskommittén inför granskningen av Sverige. Det känns hedrande, säger Anne Marie Brodén, ordförande för Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Stiftelsen Allmänna Barnhuset representerades av Cecilia Sjölander, generalsekreterare, Susanne Björk, projektledare och kommunikatör, och Rikard Tordön, sakkunnig inom området placerade barn.

Barnets rätt till stöd och behandling
På mötet presenterade Stiftelsen Allmänna Barnhuset flera förslag till åtgärder som skulle kunna göra skillnad, inom flera olika områden. Bland annat diskuterades våld och övergrepp mot barn. Barnrättskommittén har tidigare i sin granskning skickat en lista med frågor till Sverige, (List of issues prior to reporting, LOIPR), från 2020. Där uppmärksammades bland annat bristen på en nationell lagstiftning som reglerar och samordnar Sveriges alla Barnahus. Stiftelsen Allmänna Barnhuset anser att alla barn som misstänks ha varit utsatta för våld eller sexuella övergrepp ska tillhöra ett Barnahus.

– Stiftelsen Allmänna Barnhuset ser stora värden i att arbeta med de system och strukturer som redan finns idag, där är Barnahus ett exempel. Barnahus bör vara ett nav i arbetet och säkerställa att alla barn får sin rätt till stöd och behandling tillgodosedd när de varit utsatta för brott. Men för det krävs nationell lagstiftning och nationell samordning, och där anser vi också att Sverige behöver få nationella riktlinjer på plats. Barnhuset framförde förslag på åtgärder för att säkerställa att barn som utsätts för våld och sexuella övergrepp får stöd och hjälp. ”Det fjärde rummet”, som är en modell som vi har tagit fram, väckte stor nyfikenhet hos barnrättskommittén, säger Cecilia Sjölander.

Sverige saknar en barnlag
Stiftelsen Allmänna Barnhuset uppmanade barnrättskommittén att fråga svenska staten hur de framöver kan bidra och stötta Sveriges kommuner och regioner i arbetet med att genomföra barnkonventionen i praktiken. I samband med det framförde Barnhuset att det finns behov av en svensk barnlag som är sektorsövergripande och som kan se barnet som en helhet i en samhällskontext. Sverige är inte unikt på så sätt att vi har kommunalt och regionalt självstyre, men däremot att vi samtidigt saknar en nationell barnlag.

Flera förslag för att stärka Sveriges Barnahus
Stiftelsen Allmänna Barnhuset framförde även till barnrättskommittén vikten av att Barnahusen breddar sina målgrupper för att nå samtliga barn som är i behov av stöd och behandling.
– Barn som har bevittnat våld mellan föräldrar, barn som har upplevt hedersrelaterat våld eller förtryck eller har erfarenheter från krig, flykt eller migration bör ingå i varje Barnhus i Sverige, säger Susanne Björk.

Idag är det svårt för barn som har varit på ett Barnahus att få en samlad bild av vad de har varit med om, och vilka åtgärder som vidtagits av olika instanser.
– Information mellan exempelvis socialtjänst, skola och polis går inte att dela idag. Det skulle kunna ändras om information om ett barn samlas i en särskild barnlogg. Lagändringar krävs för att Barnahusen ska kunna arbeta så här, fortsätter Susanne.

Rättigheter för barn i samhällets vård
Stiftelsen Allmänna Barnhuset var tydliga till barnrättskommittén att mer krävs för stärka barnets rättigheter när barn placeras i samhällets vård.
– Inom området placerade barns rättigheter finns många brister att åtgärda. När barn blir placerade i en kommun ser verkligheten ut så i Sverige att likvärdigheten brister om hen ska få rätt till en god utbildning eller rätten till en god hälsa. Det är tyvärr som ett lotteri idag, säger Rikard Tordön.

När samhället tar på sig föräldrarollen är det extra viktigt att barnet får sina rättigheter enligt barnkonventionen tillgodosedda.
– Vi på Stiftelsen Allmänna Barnhuset framförde till barnrättskommittén att barnets rätt att delta aktivt under en placeringsprocess sällan tillgodoses, varken under eller efter en placering. Barnhuset framförde även att Sverige bör ta fram nationell statistik som inte bara utgår från administrativa uppgifter som datum för beslut om vård i olika former, utan även uppgifter om hur barnet själv upplever vården och vilket utfall den får, exempelvis om barnet får hälsoundersökningar och klarar skolan med bra betyg, fortsätter han.

Vägen framåt
Barnrättskommittén består av 18 oberoende experter, från olika länder som ratificerat barnkonventionen, och vart femte år granskas Sverige.
– Det var ett givande möte med barnrättskommittén där Barnhuset var en aktör bland flera. Vi möttes av engagerade ledamöter som lyssnade och ställde frågor om hur vi anser att Sverige kan fortsätta implementera barnkonventionen och göra skillnad i praktiken för varje barn. Nu fortsätter vi framåt! säger Cecilia Sjölander.

Nästa steg i processen är att Barnrättskommittén ska träffa svenska staten i början av 2023. Sedan ser Barnhuset fram emot att få ta del av rekommendationer från barnrättskommittén som förväntas komma någon gång våren 2023.

Relaterade länkar/artiklar/rapporter:

Barnhusets rapport till Barnrättskommittén med anledning av List of issues prior to reporting

Våra kommentarer på List of issues prior to reporting

List of issues prior to reporting (LOIPR), från 2020 (scrolla ner till Sverige)