Beslut om beviljade forskningsanslag 2023

Styrelsen fattade den 1 juni 2023 beslut om att bevilja anslag till åtta projekt som tillsammans får 1,4 miljoner kronor under 2023. Sex av dessa är nya forskningsprojekt. Två fortsättningsanslag beviljades till pågående projekt.

Årets ansökningar omfattar de målgrupper som Stiftelsen Allmänna Barnhuset särskilt prioriterar: barn i den sociala barnavården, barn som riskerar utsättas för våld, barn i separation eller vårdnadstvist och barn som anhöriga i familjer med sjukdom, missbruk, eller funktionsnedsättning.

Projekt som beviljats anslag 2023:

Att förlora en förälder på två sätt: Barns upplevelser av att ha en frihetsberövad förälder i samband med en vårdnadstvist

Huvudsökande: Tove Wahlund, Karolinska Institutet

Projektet rör kombinationen av två riskfaktorer för barns utveckling: att ha en frihetsberövad förälder samtidigt som barnets föräldrar är i en vårdnadstvist. Barn med dessa dubbla riskfaktorer utgör en utsatt grupp. Det finns idag begränsad kunskap om deras upplevelser och behov av stöd och det saknas riktat stöd från samhällets sida. Projektet kommer att undersöka barns upplevelser av denna kombination av riskfaktorer i en kvalitativ studie. Kunskapen som genereras kan utgöra ett första steg för att kunna stötta dessa barn bättre och minska risk för negativa effekter för barn som riskerar att förlora en förälder på två sätt. I nästa steg kan en stödintervention för barngruppen utvecklas.

Bibliotek och socialtjänst i samverkan för barns bästa

Huvudsökande: John Brauer, Örebro Universitet

Projektet syftar till att kartlägga samverkan mellan folkbibliotek och socialtjänst riktad mot barn och unga i Sverige. Material till projektet samlas in via enkäter till samtliga svenska folkbibliotek samt uppföljande intervjuer med företrädare inom verksamheter där den studerade samverkansformen förekommer. Projektet kan bidra till att dels öka kunskapen om i vilken omfattning samverkan sker, samt dels att öka förståelsen för hur samverkan kan gagna barn och unga i Sverige.

Adoption, vårdnadsöverflyttning och återföreningsprincipen. En förändrad familjehemspolitik och styrningen av familjehemsvården

(Fortsättningsanslag)

Huvudsökande: Judith Lind, Linköpings universitet

Syftet med projektet är att undersöka hur kunskaper som eventuellt kan tolkas som en uppluckring av återföreningsprincipen förmedlas till och tas emot av socialtjänsten. Projektet är en fortsättning på ett planeringsprojekt finansierat av Allmänna Barnhuset och data har samlats in genom att följa Socialstyrelsens arbete med regeringsuppdraget att höja kunskapen om nationella adoptioner inom familjehemsvården. Denna unika datainsamling möjliggör en analys på mikronivå av hur förutsättningarna ser ut för att ett paradigmskifte på politisk nivå får genomslagskraft i socialtjänstens arbete med att skapa stabila placeringar för barn.

Familjehemsplacerade ungdomars psykiska ohälsa: Förekomst och utveckling över tid 2002-2022

Huvudsökande: Hilma Forsman, Stockholms universitet

Placerade barn och unga är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, men den nationella kunskapen om psykisk ohälsa bland barn och unga i pågående samhällsvård är begränsad. Baserat på analyser av data om totalt ungefär 100 000 ungdomar, syftar detta projekt till att undersöka självskattade psykologiska och psykosomatiska hälsobesvär bland familjehemsplacerade ungdomar jämfört med ungdomar som lever i andra familjetyper. Genom att undersöka förekomsten av besvär och dess utveckling över tid ämnar projektet bidra med kunskap som kan leda till förbättringar av hälsoomhändertagandet av denna särskilt utsatta grupp.

Ett tryggt LSS-boende: En studie för att förebygga våld, tvångs- och begränsningsåtgärder mot barn och unga med funktionsnedsättning

Huvudsökande: Charlotte Petersson, Malmö universitet

Det finns idag en ökande risk för att barn med funktionsnedsättning som bor på LSS-boenden i Sverige kan utsättas för våld, kränkningar och tvångs- och begränsningsåtgärder av personalen. För att förebygga sådana företeelser och skapa trygga LSS-boenden syftar detta forskningsprojekt till att få en djupare kunskap om och förståelse för de omständigheter, värderingar och mekanismer som bidrar till att våld och tvångsåtgärder från yrkesverksamma utövas och reproduceras gentemot barn. Studien har en kvalitativ ansats där individuella semistrukturerade intervjuer och fokusgrupper genomföres med chefer, handläggare och omsorgspersonal som arbetar med barn på gruppboenden i insatser enligt LSS.

Barn som bevittnar våld

Huvudsökande: Sven Tryggved, Högskolan i Gävle

Intresset för barn som bevittnat våld är stort och 2021 infördes barnfridsbrott i lagstiftningen. Genom systematisk uppföljning analyseras i denna studie orosanmälningar till socialtjänsten om barn som bevittnat våld – vem gör orosanmälan, vilka insatser görs och vilka uppföljningsmöjligheter finns. Projektet bygger på registerdata från Gävle kommun, åren 2018-2022. Årligen gjordes 5-6000 orosanmälningar, varav 7-12% utgörs av anmälningar om att barn bevittnat våld. Kompletterande intervjuer genomförs med personal inom socialtjänsten. Register- och intervjudata ger fördjupad kunskap som kan ligga till grund för interventioner och i förlängningen leda till förbättringar för dessa barn.

Child-check, screeningverktyg för att i akutsjukvården identifiera våldsutsatta barn

(Fortsättningsanslag)

Huvudsökande: Louise Laurell, Lunds universitet

Sjukvårdens akutmottagningar har stora patientflöden. Barnmisshandel är svårt att upptäcka där då det oftast inte är den primära kontaktorsaken. Information om ev. barn i hushållet och våldsutsatthet i hemmet efterfrågas sällan. ”Child-check (CC)” är i Holland validerade beslutsstöd för personal i akutsjukvård. Dessa kan identifiera vuxna vårdsökande med riskfaktorer som för barnet innebär ökad risk för misshandel. Om den vårdsökande är barn kan de identifiera barn som riskerar fara illa. Vi vill intervjua socialsekreterare och vårdpersonal vid Skånes 5 akutsjukhus med traumakompetens kring användning av beslutsstöden ”CC” och ”CC paediatric” samt utvärdera resultatet av införandet.

Barnfridsbrott – psykisk ohälsa bland ungdomar som upplevt hot om våld, kränkningar eller fysiskt/sexuellt våld mellan vuxna i sin familj

Huvudsökande: Sanna Maria Tiikkaja, Uppsala universitet

Unga som upplever våld i familjen är en stor och särskilt utsatt grupp med sämre hälsa. Syftet med studien är beskriva gruppen unga som upplevt våld inom familjen samt att undersöka skillnader i förekomst av psykisk ohälsa bland unga som upplevt våld inom familjen, jämfört med de som inte upplevt våld. Studien avser visa på skyddsfaktorer som påverkar sambandet mellan upplevelser av våld och psykisk ohälsa. Data baseras på Liv & Hälsa Ung undersökningen 2023 i Sörmland, med elever i årskurs 9 samt årskurs 2 på gymnasiet. Eleverna har anonymt svarat på en enkät med frågor om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, samt om de upplevt hot om våld, kränkningar eller fysiskt våld inom sin familj.