Skolan är central för barn och unga i samhällsvård – samhällets ambition måste vara högre än utredningens
Cecilia Sjölander, generalsekreterare för Stiftelsen Allmänna Barnhuset, välkomnar den viktiga utredningen ”För barn och unga i samhällsvård” SOU 2023:66, där hon ingått i expertgruppen. Samtidigt är hon kritisk till att delar av utredningen inte går tillräckligt långt för att stärka barnens rätt till utbildning. Cecilia Sjölander har tillsammans med en av experterna i utredningen, Rikard Tordön, lämnat in ett särskilt yttrande till utredningen.
Cecilia Sjölander, generalsekreterare, Stiftelsen Allmänna Barnhuset
– Det är en mycket viktig och efterlängtad utredning som på flera områden ger förslag på hur kvaliteten kan stärkas och tryggas i vården när barn och unga vårdas utanför det egna hemmet, helt i linje med barnkonventionen. Samtidigt är det för mig mycket upprörande att inte skolan, som spelar en så central roll för barn och unga i samhällsvård, inte ges större vikt i utredningen. Jag kände ett ansvar att skriva det här yttrandet utifrån alla de barn och unga jag mött under de 15 år som jag arbetat med detta område, säger Cecilia Sjölander.
Finns mycket kunskap
Betänkandet ”För barn och unga i samhällsvård” är omfattande och innehåller ca 130 förslag samt fem områden som behöver utredas särskilt för att barn som vårdas utanför det egna hemmet ska garanteras trygghet, säkerhet och en god vård. Placeringsformerna kan bland annat vara SIS och HVB, men också jourhem och familjehem som är den vanligaste placeringsformen.
Rikard Tordön, psykolog och sakkunnig vid Barnafrid, expert i utredningen och medförfattare till det särskilda yttrandet.
– Vi vet sedan flera decennier tillbaka att de två stora områdena där det brister och där samhället verkligen kan göra skillnad, det är om samhället skapar förutsättningar att barn och unga i samhällets vård lyckas bra i skolan och ger dem en bra hälsa. Lyckas samhället med det har vi bara finlir kvar på ytan sen, för det här är områden som samhället har mycket kunskap om, säger Rikard Tordön, psykolog och sakkunnig vid Barnafrid och medförfattare till det särskilda yttrandet.
– Men vi lyckas inte med det idag när det gäller den här gruppen barn och tyvärr presenteras inte tillräckligt precisa förslag för skolgången i utredningen för att samhället ska kunna göra verklig skillnad framåt heller, fortsätter Rikard Tordön, som också suttit med som expert i utredningen.
Finns en användbar modell
Nya siffror från Socialstyrelsen visar att ungefär fem procent av alla barn upp till tjugo års ålder har varit i samhällsvård någon gång under sin uppväxt, vilket innebär att det här inte är någon liten grupp barn det rör sig om. Drygt 19 000 barn vårdas årligen i familjehem. Cecilia Sjölander fortsätter:
– I ett tjugotal kommuner i Sverige samarbetar skolan, socialtjänsten och familjehemmet kring varje barns skolgång. De har valt att arbeta enligt modellen Skolfam som har funnits i snart 20 år. Bland annat har Stockholm och Göteborg använt modellen länge och de ser stora vinster med arbetssättet, som bland annat innebär att barnets kognitiva, sociala och pedagogiska förutsättningar kartläggs vid flera tillfällen av en specialpedagog och en psykolog. Men utredningen föreslår inte att Skolfam ska användas för alla barn i samhällsvård vilket Stiftelsen Allmänna Barnhuset anser är beklagligt.
– Vi har en situation just nu där vi ser hur konsekvenserna kan bli om samhällets allra mest utsatta barn och ungdomar inte får hjälp i tid. Skolfam är en beprövad förebyggande insats, utformad för just barn i familjehem. Den är beforskad och öppen att använda för alla som önskar. 76% av de barn som har Skolfam blir behöriga till gymnasiet. I jämförelse med de 56% som inte har Skolfam är det ett statistiskt faktum som inte utredningen tar hänsyn till i tillräcklig utsträckning menar vi, säger Cecilia Sjölander.
– Vi ser inte att samhällsvårdade barn och ungas skolgång skulle förbättras genom att uppfinna nya metoder utan vetenskapligt stöd eller genom att endast använda delar ur Skolfams arbetsmodell. Samhällsvårdade barns och ungas skolgång är inget samhället kan lösa i en handvändning, men det är helt centralt och fullt möjligt med hjälp av Skolfam. Vi hoppas att lagstiftaren har högre ambitioner framåt när det gäller skolgången för barn i samhällsvård än det vi sett i utredningen hittills, avslutar Cecilia Sjölander och Rikard Tordön.
Förra veckan sände Stiftelsen Allmänna Barnhuset ett webbinarium där frågan om skolgång för barn och unga i samhällets vård diskuterades. Samtliga deltagare var överens om att skolgång är en fråga som samhället behöver satsa betydligt mer resurser på och att fler barn och unga i samhällets vård borde få tillgång till Skolfam.
Se webbinariet genom länken nedan där bl.a. Fredrik Lundh Sammeli (S), riksdagsledamot och vice ordförande i socialutskottet och Jan Jönsson (L), oppositionsborgarråd i Stockholms stad medverkar. Jennie Persson Thörnqvist från Knas Hemma, en organisation för placerade barn och ungdomar & Rikard Tordön medverkar också, samt forskare och praktiker som bl.a. arbetar med Skolfams arbetsmodell.
Relaterat material:
Webbinarium om placerade barns skolgång
Särskilt yttrande – En väl fungerande skolgång
Utredningen ”För barn och unga i samhällsvård” (SOU 2023:66)
Rapport: ”Jag vill klara skolan!” (2023)