Strukturerade metoder inom barnhälsovården för att identifiera psykosociala riskfaktorer

12 maj 2021 | Debattartikel

Information och underlag från kraftsamlingen för barn som far illa

En svensk kartläggning över våld mot barn visar att 14 procent utsatts för kroppslig bestraffning av sina föräldrar någon gång i livet, drygt fem procent har upplevt svårare upprepad misshandel. 16 procent har utsatts för psykiskt våld av någon vuxen, av dem var 11 procent utsatta av en förälder.

Den 6 och 7 maj genomförde därför Stiftelsen Allmänna Barnhuset en digital konferensen Kraftsamling för barn som far illa, tillsammans med Nationella arbetsgruppen för barnhälsovård (NAG BHV) och barnhälsogruppens nationella utvecklingsgrupp för barn som far illa/riskerar att fara illa. Syftet med konferensen var att diskutera tillsammans med regioner, sakkunniga inom området och myndigheter om hur man inom barnhälsovården kan ställa frågan om våldsutsatthet.

Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Det innebär att de tidigt ska uppmärksamma och åtgärda situationer där barn misstänks fara illa eller riskerar att fara illa.

Förutom screening för post-partum depression saknar svensk barnhälsovård idag evidensbaserade metoder för att identifiera och bemöta barn som far illa eller riskerar att fara illa. Barnhälsovården ställer inte heller rutinmässiga frågor om våldsutsatthet vilket innebär att många barn som riskerar eller lever med utsatthet inte uppmärksammas. Under Barnhälsovårdens nationella möte 2018 godtogs därför ett förslag som skulle göra det möjligt genom att införa ett inriktningsbeslut. I hälsosamtalet inom barnhälsovårdsprogrammet ska det ingå att på ett strukturerat sätt fråga om våldsutsatthet och ett mandat för Arbetsgruppen gavs för att fortsätta arbetet med att samla evidens och utarbeta, och på sikt föreslå ett strukturerade arbetssätt hur man inom barnhälsovården förebygger barns våldsutsatthet.

Under två dagar presenterade några utvalda regioner de strukturerade metoder de idag använder inom svensk barnhälsovård för att identifiera psykosociala riskfaktorer med fokus på våldsutsatthet och som är kopplade till barn som far illa/riskerar att fara illa.

Under konferensen efterfrågades det spridning på modellerna som presenterades. Vill du veta mer? Här har vi samlat en del av underlaget för tillvägagångssätt som presenterades från de olika regionerna.

Läs underlaget från region Örebro här

Läs underlaget från region Stockholm här

Läs underlaget från Västra Götalandsregionen här

Läs underlaget från region Dalarna här

Läs underlaget från region Uppsala här

Cecilia Sjölander, Generalsekreterare för Stiftelsen Allmänna Barnhuset, berättar om syftet med konferensen och varför det är så viktigt att ställa frågan om våld.

(Video)
Videospelare