Stiftelsen Allmänna Barnhuset genomför på uppdrag av regeringen nationella kartläggningar om våld mot barn med det huvudsakliga syftet att undersöka synen på våld, förekomst av olika former av våld samt risk och skyddsfaktorer. Kartläggningarna innefattar både elevstudier och föräldrastudier. Då kartläggningarna genomförs ungefär vart femte år kan jämförelser göras över tid.

Elevstudien

Hur vanligt är det att vuxna utsätter barn för fysisk och psykisk misshandel? Hur vanligt är det att barn försummas? Hur vanligt är det med sexuella övergrepp? Hur mår de elever som utsätts och vilken hjälp har de fått?

Stiftelsen Allmänna Barnhuset har på uppdrag av regeringen genomfört en kartläggning av våld mot barn i Sverige. I studien har barn och unga själva svara på frågor anonymt. Det ger våldsutsatta barn, även de som inte kommit i kontakt med myndigheter, en möjlighet att komma till tals. Svaren ger en mer rättvisande bild av läget än vad antalet anmälningar till polis eller socialtjänst gör. Man kan därmed börja ana vidden av det våld som barn utsätts för. Studien är en nationellt representativ elevenkätsundersökning genomförd i årskurs 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet under senhösten 2016. Sammanlagt 4 741 elever har svarat på frågor om utsatthet för olika former av våld under hela uppväxten.

En ny studie om våld mot barn pågår och resultaten kommer att släppas under 2023.

Vi har fördjupat resultaten kring de barn som utsatts för tre eller fler typer av barnmisshandel under uppväxten. De olika formerna av misshandel överlappar varandra i stor utsträckning. Av de våldsutsatta hade 45 procent varit utsatta för mer än en form av misshandel. Mer än var femte elev som varit våldsutsatt hade varit utsatt för tre eller fler former av barnmisshandel.

Sannolikheten att utsättas för multiutsatthet är störst för:

• barn som någon gång bott med en vuxen som har problem med alkohol eller narkotika, psykisk sjukdom, suicid och kriminalitet
• barn som inte själva få bestämma sin framtida partner

Ju mer utsatt en person är, desto större är risken för ohälsa (ett så kallat dos-responssamband). En majoritet av elever som var multiutsatta uppgav att de mådde mindre bra eller dåligt och/eller hade tre eller fler psykosomatiska symtom som:

• huvudvärk,
• magont,
• yrsel,
• koncentrationssvårigheter

Var tredje multiutsatt elev hade skadad sig själv vid minst fem tillfällen och nästintill var tredje multiutsatt elev hade försökt att ta sitt liv.